Peking (AsiaNews) - Det finns ingen synlig förändring i kyrkan i Kina efter överenskommelsen mellan Peking och Heliga Stolen. Detta är vad denna (officiella) präst i centrala Kina skriver till AsiaNews. Enligt Fr. Zaoxu, "fick Kina vad de önskade": att behålla listan med namn på kandidater för episkopatet i sina händer. Och de sju försonade biskoparna, "visade inga andra attityder än när de var kyrkligt illegitima". Det finns visserligen några positiva element, men en verklig förändring kan bara uppnås om de underjordiska biskoparna förenas med de officiella biskoparna i en riktig kinesisk biskopskonferens. Av denna anledning hoppas prästen att detta tema - erkännandet av de underjordiska biskoparna kommer att behandlas så snart som möjligt i framtida kinesisk-vatikanska dialoger. Fr Zaoxu gör då en märklig  jämförelse mellan den kommersiella dialogen mellan Kina och USA och dialogerna mellan Kina och Heliga Stolen

Kinesisk präst: Inga förändringar för Kyrkan i Kina efter överenskommelsen

av Zaoxu (凿虚者)

Det är inte klart hur viktigt det preliminära avtalet är. Om vi ​​ska jämföra före och efter överenskommelsen har det inte skett någon synlig förändring i kyrkan i Kina. Vissa tror att, när avtalet mellan Kina och Vatikanen undertecknades, måste vi vänta på en viss förbättring eller förvärring av situationen: tiden tillhör Herren och resultaten är också i hans händer. Andra anser att det inte är viktigt för avtalet att vara bra eller dåligt, men var och en måste göra det bästa möjliga engagemanget för de troende och bildandet av församlingsgemenskaperna. Ännu anser andra att avtalet undertecknades av påven Franciskus för kyrkan i Kina för att verkligen slå in på en väg mot kommunion och betonade dess "pastorala" karaktär. Avtalet har satt ett slut på årtionden av illegalitet för Kyrkan i Kina. Efter undertecknandet av avtalet kommer det inte att finnas några olagliga biskopar. För första gången har den Helige Faderns styrande myndighet gentemot den kinesiska kyrkan fått erkännande från en ateistisk regering: vissa påpekar att vi bara kan erkänna att detta är ett stort framsteg.

Med överenskommelsen har den kinesiska regeringen fått vad den önskade, det vill säga att behålla makten att föreslå påven listan över namn på biskopskandidater i den kinesiska kyrkan. Vidare välkomnades den efterlängtade begäran om legitimering av de sju biskoparna (exkommunicerade) av den Helige Fadern, som godkände dem alla. Detta löste straffet dessa biskopar kände i sitt samvete under en lång tid, likaså satte det  stopp för det pinsamma tillståndet av tro i den kinesiska kyrkan.

Jag har hört att efter överenskommelsen kommer diskussioner att fortsätta med problemet med underjordiska biskoparnas gemenskap. Med tanke på att de hemlösa biskoparna inte får delta, har kinesiska biskopskonferensen existerat endast på ett nominellt och instrumentellt sätt, utan innehåll. Först när alla biskopar, utan uteslutning, deltar kommer den att existera i verklig mening. Av detta skäl är det arbete som fortsätter efter avtalet extremt viktigt.

De sju biskoparna, även om de är legitimerade, visar inga andra attityder än när de var illegitima.

Den kinesiska kyrkans framtid efter avtalet har två möjliga vägar: antingen förbättras den steg för steg, eller så blir det värre för varje dag. Båda dessa framtida riktningar beror helt och hållet på öppenheten respektive slutenheten hos de ansvariga myndigheterna.

De pastorala förhandlingarna mellan Kina och Vatikanen har liknande egenskaper som de kommersiella mellan Kina och Förenta staterna. Inför Vatikanen, har Kina visat överlägsenhet, medan det varit  sämre med USA. Detta är bara av en anledning: USA kräver att Kina ska göra förändringar i den ekonomiska och militära sektorn. Detta kan jämföras med Vatikanens begäran om förändringar i religionsfrihet.

Otvivelaktigt överensstämmer USAs överlägsenhet i förhållande till Kina med Kinas överlägsenhet gentemot Vatikanen. Kinas impotens inför Förenta staterna liknar Vatikanstaten inför Kina.

Tiden är brådskande, så även om Kina har hundra saker som man inte vill, söker de fortfarande sätt att förhandla med USA; även om Vatikanen har tusen saker som de inte gillar, är man också redo att uthärda förnedringar för att fortsätta förhandlingarna. Det här är jättarnas politik: även om det finns situationer utan någon klar väg ut, kommer de att göra allt för att överleva och återgå till förhandlingsbordet.

Vi är små och vi har inget sådant tålamod och visdom.

20181120

Från AsiaNews med benäget tillstånd

Övers. US