(KAI) Hon var en extraordinär kvinna som efter att ha tappat synen vid 22 års ålder såg sitt handikapp som ett tecken från Gud. Hon bestämde sig för att tjäna blinda, både fysiskt blinda och "andligt blinda". Hon grundade ett sekulärt institut för att hjälpa synskadade och senare en ny gren av franciskanorden. Aktivitetscentret för båda institutionerna finns fortfarande i Laski, nära Warszawa, där det finns en skola och ett utbildningscenter för blinda barn. Det är ett kraftfullt centrum för andlighet, öppet för människor i nöd och för dialog med icke-troende.

Förlust av synen: En vändpunkt i livet
Den framtida saliga föddes i en välkänd och framstående aristokratisk familj (hon var barnbarn till Tadeusz Czacki, grundare av Krzemieniec högskola). Hon föddes den 22 oktober 1876 i Biała Cerkiew, i de tidigare östra delarna av Republiken Polen (nu Ukraina). Tack vare en stark hemundervisning var hon bättre förberedd än sina kamrater för olika livsuppgifter. Vid 22 års ålder förlorade hon synen, skadad sedan barndomen, i en ridolycka. Hennes djupa tro hjälpte henne att acceptera denna tragiska mänskliga händelse hon tig det som hennes personliga kallelse i livet. På råd från sin ögonläkare bestämde hon sig för att engagera sig för att förbättra de blindas lott i Polen, som ingen brydde sig om vid den tiden.

Róża Czacka lärde sig blindskrift och genomförde intensivt arbete med personlig rehabilitering för att uppnå största möjliga självständighet. Under 10 år fick hon erfarenhet i olika organisationer för blinda utomlands, i Schweiz, Österrike, Tyskland och Frankrike. 1908 öppnade hon de första små institutionerna för blinda barn och vuxna i Warszawa. År 1910 grundade hon Sällskapet för de blinda

Grundare av en församling
Samtidigt mognade hos henne idén om religiös vigning och grundandet av en gemenskap som var helt tillägnad blindas tjänst. Hon tillbringade åren 1915-1918 i de östra territorierna, där hon förblev isolerad av kriget. Det var en period av personligt tillbakadragande. Där började hon som novis hos titiärerna och ägnade sig åt utövandet av radikal fattigdom. Den 19 november 1917 fick hon sin ordensdräkt och uttalade sina löften och tog namnet syster Elżbieta de la Cruz. Kongregationen av de franciskanska systrarnas tjänare vid korset, som hon formellt grundade, bildades i Warszawa den 1 december 1918. Kongregationens kallelse som grundades av den blinda grevinnan betraktades med skepsis av vissa, men fick godkännande och stöd. av Metropolitan ärkebiskop i Warszawa, Aleksander Kakowski. Grundarinnan fick också uppskattning av dåtidens apostoliska Nuntie, Achille Ratti, den blivande påven Pius XI.

Arbetet i Laski
År 1921 etablerade Sällskapet för de blinda de flesta av sina blindinstitutioner i Laski, nära Warszawa. Centret blev snart en av de modernaste i Centraleuropa. Laskis verk kännetecknas av en verkligt franciskansk enkelhet och fattigdom som berör hjärtat.

Fader Wladyslaw Kornilowicz (1884-1946), en av pionjärerna inom liturgisk förnyelse i Polen och kaplan för de unga universitetsstudenterna och intellektuella i Warszawa, spelade en viktig roll för att forma platsens andlighet och ägnade sig också åt dialog med dem som inte var troende. Hon intog rollen som andlig ledare för församlingen och för medarbetare i verket. Genom sitt pastorala arbete kunde moder Czacka fullt ut förverkliga sin önskan att involvera systrarna och de fysiskt blinda inte bara i försoning för världens andliga blindhet, utan också i aktivt apostolat och tjänst till de "andligt blinda." "Det är, för de förlorade och de som söker.

På initiativ av fader Kornilowicz grundades ett reträttcenter i Laski, som fortsätter att existera och idag är värd för individuella såväl som gruppreträtter under hela året för människor som söker sig fram och vill hitta svar på sina inre dilemman. Fader Korniłowicz främjade också skapandet av ett bibliotek med religiös kunskap, liksom en bokhandel och förlaget "Verbum", som erbjuder värdefulla verk om andlighet och filosofi. Genom sin pastorala tjänst ledde han också icke-troende och anhängare av andra religioner till Gud. Laskis atmosfär lockade artister som Zbigniew Herbert, Antoni Słonimski, Zygmunt Kubiak och Jerzy Liebert.

I Laski etablerades relationer med framstående representanter för katolsk personalism i Västeuropa. I augusti 1934 hölls en internationell Thomistisk kongress i Warszawa där Jacques Maritain deltog. Han besökte också Laski och högkvarteret för förlaget «Verbum». En annan framstående Thomistfilosof och teolog, schweizaren Charles Journet, som senare blev kardinal, besökte också Laski vid denna tid. Han skrev vältaliga ord om sin vistelse i Laski:

 «Vi har hittat ett hörn av Polen, och detta kommer att bli ett av de vackra minnena i vårt liv, den verkligt franciskanska kyrkan, fattig till den grad av fattigdom men överfylld av välgörenhet, här välkomnas alla kroppens och själens svagheter, samtidigt som samtidens framsteg bejakas , man är fantastiskt respektfull gentemot påvens önskningar och liturgins krav, men beundransvärt fria från alla slags formaliteter, fria som himmelens moln. Här var ingen varken hård eller nedsättande mot judarna, men de visste hur man skulle hitta hemligheten för att öppna dörrarna till det heliga dopet, utan lögner, uppriktiga intill skrupulösitet - den slaviska uppriktigheten som samtidigt är galen och bedårande ... »

År 1937 mottogs moder Czacka av påven Pius XI, som, medan han fortfarande var apostolisk Nuntie i Warszawa, hade gett grundarinnan värdefulla råd och vägledning. Han lyssnade uppmärksamt på hennes berättelse om arbetets utveckling och välsignade henne.

Förhållande med kardinal Stefan Wyszyński
År 1926 träffade moder Czacka den unge prästen Stefan Wyszyński, som hennes andliga chef, fader Władysław Kornilowicz, hade tagit med till Laski. Detta var början på ett starkt andligt band, och deras samarbete blev särskilt nära under andra världskriget. Den unge professorn, som gömde sig från Gestapo, tjänstgjorde först som kaplan i pastorala vården av Laskis utposter i Lublinområdet (i Kozłówka och Żułów); sedan, åren 1942-1945, tjänade han som kaplan för franciskansystrar och enheter i motståndsrörelsen. Kardinal Wyszyńskis vänskap och andliga band med moder Czacka fortsatte fram till 1961, då hon avled, men hennes död avbröt inte Primas band till Laski

.

I december 1948 drabbades moder Czacka av sin första stroke och 1950 avgick hon som ordensföreståndare. Under de sista tio åren av sitt liv var hon allvarligt sjuk och uppoffrade lidandet. Hon bodde i ett litet rum intill Laskikapellet, där hon dog den 15 maj 1961.

Mot saligförklaring
Övertygelsen om hennes helighet var utbredd. Saligföringsprocessen började i december 1987 och slutfördes på stiftsnivå i juni 1995. Dekretet om moder Czackas heroiska dygder godkändes av påven Franciskus 2017 och i oktober 2020 undertecknade han dekretet angående ett mirakel tillskrivet hennes förbön. Detta beredde vägen för hennes saligförklaring.

Miraklet, som inträffade 2010, var relaterat till en allvarlig olycka som en 10-årig flicka drabbades av den 29 augusti samma år. Skadorna på flickans huvud var så allvarliga att läkare fruktade att om hon inte dog skulle hon lämnas i ett vegetativt tillstånd eller bli allvarligt skadad, särskilt gällde det synen och hörseln. Familjen, hennes församling och hela franciskansystrarnas församling Korsets tjänare bad för flickan genom moder Czackas förbön. Omedelbart, den 13 september 2010, förbättrades flickans tillstånd och hon började snabbt återfå sin styrka. Idag är hon vid perfekt hälsa.

20210912
++
Övers. Red.

Hela saligföklaringsakten på polska (EWTN Polska)