|  |
|
|
| |||||||||||||
| FÖRENINGEN KATOLSK OBSERVATÖR, BOX 4337, 102 63 STOCKHOLM PlusGiro: 48 70 49-9 | |||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
Blandfamiljen - ideal eller olycksfall? (katobs.se) Är blandfamiljen verkligen den nya idealmodellen för familjen i framtiden? I varje fall passar den för den moderna människans laissez-faire-inställning. Men vårt dille på självförverkligande kräver ett pris – och det betalar barnen. Detta menar den unga journalisten Melanie Mühl i denna krönika, där hon också mycket otidsenligt hävdar att "Familjen är en helhet, medan blandfamiljen sönderfaller i olika delar, som visserligen har ett visst samband med varandra, men som är löst sammanfogade och hotar att lätt gå isär." Mühl tycker sig se en obehaglig lättjefullhet i de förväntningar som läggs in i dagens familjeliv. "Kärleken får i vår gottköpsaktiga lapptäcksidyll inte vara prosa, den måste vara poesi och familjen måste umgås så lättsamt med varandra, som om livet var en ständig födelsedagsfest. 'Tills döden skiljer oss åt' har inte längre klangen av ett löfte utan uppfattas snarare som ett hot. " Till artikeln |
 Barbiesamling - en konstgjord blandfamilj |
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
 Willings: Klosterskolan |
Månadens artikel (september): Kardinal Angelo Scola: Utbildning som paideia (katobs.se) "Den konst som sysslar med förädlandet av människans gärningar så att hon i hela dess vidd kan utföra dem och fullständigt i samklang med sitt väsen (…), är den ädlaste och mest hedrande av alla vetenskaper. " Med detta konstaterande avslutas en artikel av kardinal Angelo Scola, som behandlar de frihetliga förutsättningarna för utbildning i kulturer med religiöst och socialt olika bakgrund, vars syfte är att ge de studerande möjlighet att tolka hela sin verklighet och utvecklas tillsammans i dialog. Artikeln är ursprungligen ett föredrag hållet vid en Oasis-konferens i Libanon. Men ämnet har i högsta grad relevans i ett västeuropeiskt sammanhang, där både mångkultur och religiös mångfald är realiteter, vars djupare innebörd våra politiker dock tycks sakna förmåga att analysera på det sätt som här görs. Till artikeln |
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
Italiensk vänsterintellektuell: Sutan! (katobs.se) Präster borde klä sig i sutan. Det tycker iallafall den italienske författaren Vincenzo Cerami. I en krönika i vänstertidningen l´Unitá så råder han alla präster att återgå till sutanen. "Det är inte pinsamt att klä sig så, det skulle verkligen vara ett tecken på respekt för den katolska gemenskapen och det skulle även undvika många missförstånd. Det är svårt att känna igen en präst i en vanlig uppknäppt skjorta: vi beskådar ju ett bedrägeri, åtminstone på ett symboliskt plan." Cerami menar att många frestelser skulle elimineras genom denna yttre manifestation av den inre dispositionen. Till artikeln Bilden: Fem unga präster i Norge på p. Nguyen Duc Khiems |
 |
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
Vilka dokument kommer denna signatur synas på i framtiden? |
Biskop Kurt Koch som efterträder "Enheten består inte i (katobs.se) Biskop Kurt Koch från Basel har den 1 juli av påven utsetts att leda Det påvliga rådet för kristen enhet (Pontificio Consiglio per la Promozione dell’Unità dei Cristiani). Rådet har tidigare letts av kardinal Walter Kasper. Kurt Koch har gjort sig känd för sina ofta skarpa herdabrev, där han belyser dagsaktuella frågor. I följande intervju redogör han för sin syn på ekumenikens mål: en synlig enhet likväl som en osynlig, där alla ingår i Kristi kropp. Till artikeln |
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
I Kristi efterföljelse anno 1940 (katobs.se) För de som händelsevis tror att den katolska kyrkan hade privilegier i Hitlers rike så återger vi här en saklig framställning om ett av många katolska prästöden, det av kyrkoherde Matthias Spanlang, en vanlig katolsk landsortspräst i Österrike, som inte dolde sin avsky för nationalsocialismen. Detta kostade honom livet, inte bara det, han fick genomgå ett obeskrivligt lidande. Han blev korsfäst med huvudet nedåt, efter att hans egna församlingsbor svikit honom totalt. Kommer det att hända igen? Till artikeln |
 |
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
| Ledare om ett gåtfull traditionsbrott | |||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
Filosof: (katobs.se) Dr Mark Dooley, filosofilärare, pekar i en artikel på orsakerna till det moraliska förfall som blivit känt inom den irländska katolicismen. Han menar att den ligger i prästseminariernas undervisning. "Kulturen i dessa seminarier är en kultur som förkastar fromhet och helighet och istället anammar slapphet och moralisk förvirring. Resultatet blir att vi får präster som inte längre tror på vår kristna lära som det var menat att de som präster skulle verka för. " Författaren menar åtgärder måste vidtas omedelbart, om Irland skall få några fler kallelser: De ”apostoliska visitationerna” som påven Benedikt utlovat i sitt senaste pastorala brev till det irländska folket inte kan komma tillräckligt snart. Och de måste ta sin början just vid roten av hemskheterna, på de platser där de renhjärtade bestraffas och de hänsynslösa belönas." Till artikeln |
 |
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
Tysk filosof om kärlek: För de kristna är kärleken (katobs.se) "Kärlek som begär kallade man i antiken eros – och eros behöver och söker efter det den saknar. Därför älskar människan Gud, men Gud älskar inte människan. Kärleken går nerifrån och upp, inte uppifrån och ner. Kristendomen däremot talar om en kärlek som också går uppifrån och ner. Därför tycks mig den strikta tudelningen mellan begär och givande eller välvilja inte riktig. Ty med kärlek i fullt personlig mening menas ju också att man ger den andre möjligheten att själv bli en givare." Orden är ur en intervju med den tyske filosofen Robert Spaemann, där han i några få meningar utmejslar vad kärlek är - eller snarare vad kärlek inte är: "Sist och slutligen är det är alltså inte så mycket bestämda egenskaper som ger upphov till kärleken. Då skulle ju förhållandet ta slut om dessa egenskaper försvann. Nej, ett verkligt personligt förhållande överskrider dessa egenskaper. " Till artikeln |
 Agapemåltid SS Pietro e Marcellino-katakomberrna, 200-tal |
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
Det kristna Europas grekiska rötter (katobs.se) Medeltiden var en mörk tid, präglad av vidskepelser och primitiva trosföreställningar. Tills muslimerna kom med översättningar av de antika filosoferna, medicin och matematik. Därigenom har vi den arabiska invasionen att tacka för den kulturella blomstringen. Så är den beskrivning som gällt sedan länge. Men var det så? Eller upptog kristendomen i själva verket redan tidigt den antika kulturen i sig, integrerade dess anda av filosofiskt sökande, något som islam alltid varit ointresserat av? Det senare menar historikern Sylvain Gouguenheim i en bok vars slutsatser väckt en het debatt i Frankrike om Europas kulturella identitet. Till artikeln Bilden: Le Mont Saint Michel i Normandie där |
|
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
 |
Kritiken mot kyrkan: (katobs.se) Varför angrips just den katolska kyrkan så hårt i vårt moderna samhälle? Varför snedvrids information så snart det handlar om uttalanden från katolska kristna? Jean Luc Marion, en av Frankrikes ledande filosofer, pekar på en rad motsägelser. Samtidigt som man menar kyrkans moral vara förlegad och inget att ta på allvar anklagar man kyrkan och påven för att påverka med samma moral. I botten finns "det onda samvete som tynger vår tid". Därför "kan det bara finnas skäl att väga in konflikten med världen till vår fördel om världen förebrår oss vår helighet, eller rättare sagt, spåren av Kristi helighet i oss". Till artikeln |
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
"Jag är mindre än uppgiften" (katobs.se) Charlotta Smeds kom till Rom som ung universitetsstuderande för snart tjugo år sedan. Läste filosofi och var existentiellt sökande såsom många unga ivrigt söker alla svar på livets hemligheter. Nyfiket började hon gå till kyrkan på söndagar men med en fast beslutsamhet att det var enbart för att beskåda. Så småningom kom hon på sig själv att knäböja i bänken i smyg. Idag är hon chef för Vatikanradions skandinaviska avdelning. Till artikeln |
 |
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
 |
Samtal med Sandro Magister "Mitt arbete är en lidelse" (katobs.se) Våra läsare har säkert noterat att vi med regelbundenhet tar in krönikor av den kände vatikanexperten Sandro Magister från siten www.chiesa. Det handlar om ett flerårigt samarbete, som började med att han uppmärksammade Sverige och KATOLSK OBSERVATÖR i en av sina mycket lästa krönikor. Sandro Magisters publicism präglas av ett vitalt och lättläst språk och ämnena är alltid aktuella. Under ett Rombesök hade redaktören nöjet att träffa honom en stund på Vatikanradions studio. Resultatet av detta möte blev en ljudfil, som här har skrivits ut och översatts från italienska till våra läsare. Till artikeln |
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
(katobs.se) Kardinal Schönborn föreslår att man skall ”ompröva” celibatpåbudet. Och andra biskopar gör det också. Men Benedikt XVI önskar stärka det. Till stöd för denna önskan har han hela kyrkans historia, alltsedan apostlatiden. Sandro Magister utreder i denna krönika några av de många missförstånden kring celibatet och ger en historisk tillbakablick. Till artikeln |
|
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
Ecclesia Dei - tjugo år senare (katobs.se) Ärkebiskop Marcel Levebvres envisa motstånd mot liturgireformen sågs av många som en del av en övergångsfas. Även den kommission, Ecclesia Dei, som påven Johannes Paulus II inrättade var tänkt som ett led i en utfasning av en dödsdömd ordning. Men i skuggan av de läromässiga konflikterna med ärkebiskop Lefebvres prästbrödraskap har många kloster, institutioner och gemenskaper utnyttjat de möjligheter som uppstått i och med upprättandet av Ecclesia Deikommissionen och påvens brev Summorum pontifcum, att fira mässan enligt den äldre ordningen. Den som en tidig morgon besöker Peterskyrkan i Rom kan konstatera att denna ordning numera används vid många sidoaltare. Giancarlo Rocca ger en sammanfattning av utvecklingen, med en personlig inledning av Sandro Magister. Till artikeln |
 |
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
 Foto:katobs.se |
Påvens katekes Om auktoritet och (katobs.se) Vad betyder auktoritet för oss kristna? Är det något som är kopplat till dominans och maktutövning, som står i motsats till folklig gemenskap och i kontrast till Evangeliets budskap? Eller innebär det att tjäna Kristus enligt det uppdrag han gav apostlarna? Påven reflekterade under förra onsdagens generalaudiens över dessa idag så ofta missförstådda förhållanden. "Om auktoriteten förstås på detta sätt, som något vars enda mål är att tjäna människornas väl och att belysa det högsta goda, som är Gud, då är det något som inte skadar och undertrycker människan utan som tvärtom kan vara henne till dyrbar hjälp under hennes väg till fullt förverkligande i Kristus, under hennes väg till frälsning. " Under audiensen var avgångsklassen i St. Eriks katolska skola, Stockholm, närvarande och fick ta emot en egen hälsning av påven.Till artikeln |
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
Mosebach om prästen (katobs.se) Martin Mosebach är jurist och en av Tysklands nu mest prisade författare. Han skriver romaner, poesi, teater, operalibretton. Han är ledamot i Deutschen Akademie für Sprache und Dichtung, der Bayerischen Akademie der Künste, der Berliner Akademie och tyska PEN-klubben. Men han är också något i vårt land så sällsynt som en engagerad katolsk författare, som inte drar sig för att ta ställning i kyrkliga frågor. I en intervju nyligen i The European utdelar han några djärva tankar kring de senaste skandalerna inom prästerskapet: ”Det är en bra sak att kyrkans ansvariga i dag ber offren om förlåtelse för de våldsakter dessa utstått, men det skulle vara av ännu större vikt om man åter kunde ta upp de disciplinära tyglar som konciliet i Trient förespråkade och låta prästerskapet återvända till den katolska traditionen.” Till artikeln |
 |
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
 |
Relativismens fiende Någon man älskar - att hata (katobs.se) Joseph Ratzinger valdes till påven Johannes Paulus II:s efterträdare för snart fem år sedan. Redan då var detta val något som väckte motstridiga känslor men idag har känslorna eskalerat så att han i vissa kretsar blivit något av en hatfigur, en ond ande som vill människorna illa, en bogeyman som ersätter George Bush. Till dessa cirklar hör de aggressiva sekularisterna, arga f.d. katoliker och en del personer inom den katolska kyrkan vilka fortfarande svävar i villfarelsen att Andra Vatikankonciliet tjänade till att förvandla kyrkan till ännu en form av misslyckad liberal protestantism. Detta skriver David Quinn i Irish Independent. Till artikeln |
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
Månadens artikel: Från teaterns kulisser ”Jag hade allt som denna världen kan erbjuda, allt jag önskade mig. Och ändå var jag den olyckligaste av varelser.” Fastän hennes bostad var ett praktfullt palats i Paris och hon var omgiven av lyx, ägde ett ekipage och till och med en bil till sitt förfogande – bilar var mycket sällsynta på den tiden – plågades hon av samvetskval. Mer än en gång försökte hon begå självmord, en gång till och med efter en bejublad föreställning i London. Men så hände något...Till artikeln |
 |
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
 |
Korset och Tredje Riket (katobs.se) Den katolska kyrkan gjorde allt som stod i dess makt för att bekämpa nazisterna. Ja, den gick ofta långt utöver det som kunde förväntas av en världsvid organisation med ansvar för en miljard katoliker men som ändå saknade alla slags militära vapen förutom armborsten som Vatikanens schweizergarde bär. Detta redogör författaren John Frain i en nyutkommen bok. Han har under tre år systematiskt gått igenom hur kyrkan reagerade på Tredje Rikets politik, och vilka lidanden som de troende var beredda att möta för sin övertygelse. Boken recenseras här av Simon Fitzgerald. Till artikeln |
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||
är ett ideellt projekt som drivs av några få lekmän. I redaktionen finns även en präst. Men initiativet är helt lekmannadominerat. Under våren 2008 konstituerades en stödförening med namnet FÖRENINGEN KATOLSK OBSERVATÖR. Denna förening utgör tidskriftens organisatoriska grund. Förutom medlemsavgifter och donationer från enskilda så tar föreningen emot bidrag från Stiftelsen Katolska Akademin. Huvudsakligen går bidragen till IT-kostnader och rättigheter. Arvoden och löner förekommer ej. |
kan erhållas genom att inbetala 100 kr på nedan angivna föreningskonto. Med medlemskapet följer vissa förmåner som utskick av material som ej publiceras på nätet, verksamhetsberättelse mm, samt inbjudan att delta i årsmötet, som är i mars månad. FÖRENINGEN KATOLSK OBSERVATÖR |
||||||||||||||||
| ........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||
Guds folks trosbekännelse "Kyrkan anser det med rätta vara sin plikt att ständigt fördjupa och för varje generations krav avpassa framställningen av Guds outrannsakliga mysterier som i sig innesluter alla frälsningens frukter. Men samtidigt är det av största vikt att tillse att, under bevarande av den nödvändiga plikten att pröva, inga av den kristna trons sanningar bringas att vackla." Detta sade påven Paulus VI när han den 30 juni 1968, som avslutning på Trons år till minne av apostlarna Petrus och Paulus, proklamerade en formulering av vår katolska tro. Till artikeln |
 |
||||||||||||||||
-------------------------------------------------------- |
|||||||||||||||||
| KATOLSK OBSERVATÖR 2009 All rights reserved | |||||||||||||||||
