18 maj 1920
Föddes i Wadowice som andra barnet till Karol och Emilia Wojtyla.

”Jag föddes under den tiden då bolsjevikerna invaderade Polen och marscherade mot Warszawa. Polen var i en oerhört stor fara. Just då föddes jag och blev döpt med det namnet som jag bär ända tills idag. Jag heter Karol”

20 juni 1920
Den framtida påvens dop förrättas av militärprästen Franciszek Zak.

13 april 1929
Karols mor dör i hjärtmuskelinflammation.

juni 1930
Karol Wojtyla är antagen som elev på det statliga Gymnasiet i Wadowice, ”Marcin Wadowita” och kommer tillika in i ett amatörteatersällskap uppmuntrat av sin vän Mieczyslaw Kotlarczyk. Första pilgrimsfärden till Czestochowa (Jasna Góra) tillsammans med fadern.

5 december 1932
Karols 14 år äldre bror och läkare till yrket, Edmund, dör i scharlakansfeber smittad via en av sina patienter.

1934-1938
Karol Wojtylas första teateruppträdanden i Wadowice.

26 april 1936
Wojtyla väljs till posten av ordförande för den manliga lokalavdelningen av Marialegionen vid gymnasiet i Wadowice.

Maj 1938
Konfirmation och under samma tid avlägger den unge Karol ett gymnasieexamen med högsta betyg och distinktioner.

juni 1938
Börjar en kurs i polska språket på filologiinstitutionen vid Jagellonika- universitetet i Kraków.

”Jag anser fortfarande staden Kraków vara ”min” stad, närmast hjärtat. Polens gamla huvudstad, biskopssäte för biskopen och martyren Stanislaw, är strax efter min födelseort Wadowice, min ungdomsstad och platsen för trettio års pastoralt arbete.

18 februari 1941
Fadern dör i hjärtattack.

oktober 1942
Påbörjar studier på den hemliga avdelningen för teologi i prästseminariet vid Jagellonika-universitetet under ledning av ärkebiskopen och fursten, Adam Stefan Sapieha. Ärkebiskopen Sapieha, kallad även Polens Midszenty, var den förste som såg i den unge Karol Wojtyla en kallelse att bli präst.

29 februari 1944
En tysk militärlastbil kör på Karol. Han får blödande jack i skallen och hjärnskakning.

1 november 1946
Prästvigs av ärkebiskopen Sapieha i hans privata kapell. Reser iväg till Rom för att fortsätta med sin doktorsutbildning på det dominikanska universitetet Angelicum.

19 juni 1948
Försvarar sin doktorsavhandling i Rom i ämnet ”Trons begrepp hos den helige Johannes av Korset” och återvänder därefter till Polen.

8 juli 1948
Den unge prästen och doktorn Wojtyla blir en vikarierande präst i en liten byförsamling i Niegowic nära saltgruvestaden Wieliczka. Efter många år minns han hur han knäföll och kyssde marken första gången han anlände till sin nya församling. Senare gick han till väga på samma sätti varje land som han besökte och dit han valfärdade som påve.

7 augusti 1949
Utnämns till vikarierande präst och senare kyrkoherde i St. Floriankyrkan i Kraków där han tjänstgör fram till 1958.

1950
Publicerar sin poesi under det tagna namnet Andrzej Jawien i det katolska veckobladet ”Tygodnik Powszechny”

3 december 1953
Rådet för teologifakultetet vid Jagellonika-universitetet (JU) i Kraków tar emot fader Wojtylas habilitation, vilket innebar en docentur vid Polens mest anrika och äldsta universitet.

juli 1954
Då kommunistregimen i Polen hade tvångsupplöst teologifakulteten vid universitetet i Kraków, får fader Wojtyla ett erbjudande att vara en oavlönad docent på etikinstitutet vid det Katolska Universitetet i Lublin (KUL).

1 december 1956
Nominerad till docent vid etikfakulteten vid KUL. Denna post kommer han att inneha ända fram till den dagen han väljs till påve

8 juli 1958
Vigs till auxilliärbiskop i Kraków och genom det är han den yngste medlemmen av det polska episkopatet.

Augusti 1960
Hans moralfilosofiska essä ”Kärlek och ansvar” kommer ut i tryck. Detta arbete handlar om problem i förhållandet mellan män och kvinnor inom äktenskapet.

16 juli 1962
Karol Wojtyla utnämns till domkapitelvikarie för ärkestiftet Kraków.

5 oktober 1962
Reser iväg till Rom och deltar i Andra Vatikankonciliet. Han är då den mest aktive polske biskopen under konciliet och väcker påven Paulus VI:s beundran.

30 december 1963
Utnämns till ärkebiskop för ärkestiftet i Kraków.

29 maj 1967
Ärkebiskopen Karol Wojtyla tilldelas en kardinalhatt av påven. Han fortsätter ändock att syssla med för en kardinal så otypiska aktiviteter som slalomskidåkning, kajakpaddling och han spenderar sina semestrar med lekmän.

7-13 mars 1976
Karol kardinal Wojtyla leder fastereträtten i Vatikanen i närvaro av påven Paulus VI.

23 juni 1977
Han utnämns till hedersdoktor vid Johannes Guthenberg Universitetet i Mainz.

6 augusti 1978
Påven Paulus VI avlider.

26 augusti 1978
Roms nye biskop blir patriarken av Venedig, Albino Luciani som antar namnet Johannes Paulus I.

28 september 1978
Johannes Paulus I avlider hastigt efter 33 dagar som påve.

16 oktober 1978
Karol Wojtyla blir den 264:e påven. Han antar namnet Johannes Paulus II. Han är den förste påven sedan 1522 som kommer från ett annat land än Italien. Under inledningstalet för sitt pontifikat säger han till de trogna: ”Var inte rädda! Öppna dörren för Kristus på vid gavel”

Dessa ord blev en profetia för den nya strömningen i Kyrkan - en sanningsenlig öppning för människan.

Det mest karismatiska pontifikatet i Kyrkans historia har börjat.

”När man frågade mig 16 oktober 1978: - Tager du emot (detta ämbete)? svarade jag: - I trons lydnad gentemot Kristus, min Herre och genom att sätta min tillit till Kristi och Kyrkans Moder- medveten om de stora svårigheterna- tar jag emot detta ämbete” (Redemptor hominis, 2). Sedan dess försöker jag uppfylla denna plikt genom att varje dag hämta trons ljus och styrka som binder mig till Kristus."

25 januari-1 februari 1979
Påvens första utländska pilgrimsresa till Dominikanska Republiken, Mexico och Bahamas där han modigt ifrågasätter och motsätter sig den radikala strömningen av befrielseteologin vilken falskeligen porträtterar Kristus som en upprorsmakare och revolutionär från Nasaret.

4 mars 1979
Påven första encyklika ”Redemptor hominis” (Människans frälsare). Ett verk tillägnat den kristna antropologin.

2-10 juni 1979
Första historiska påvebesöket i sitt hemland Polen under vilket han uppmuntrar folket att att förändra och förnya det av komunismen härjade Polen.

30 juni -12 juli 1980
Påvens pilgrimsfärd till Brasilien där han skänker sin påvering till de fattiga.

15 januari 1981
En delegation för den nya fria polska fackföreningsrörelsen NFZZ Solidarnosc med Lech Walesa i spetsen på påvlig audiens i Vatikanen. Undantagstillstånd i Polen införs. Landet är nära ett inbördeskrig. Folket vill göra sig av med det kommunistiska oket.

15 maj 1981
Attentat mot påven Johannes Paulus II. Förövaren är en turk vid namnet Ali Agca. Mirakulöst nog undgår påven en säker död. Ända tills idag vet man inte med säkerhet på vems befallning mordet skulle ske fast i de flesta utredningar leder KGB på spåren.

Många kommer ihåg denna middagstimma. Många kommer ihåg när attentatmannen sköt mot påven och att dessa skott var ämnade att döda. Denna kula som genomborrade påvens kropp togs emot av sanktuariet i Fatima. Bältet däremot som punkterades av en annan kula finns i sanktuariet vid Jasna Góra i Czestochowa. Vi vet alla att det var Jungfru Marias moderliga hand som skyddade påven mot dessa dödliga skott och att hon vakade över honom då han på dödens rand skjutsades till Gemellisjukhuset.

28 maj - 2 juni 1982
Resa till Storbritannien. Under dess gång i samband med besöket i katedralen i Canterbury kungörs en gemensam teologisk deklaration om den ekumeniska dialogen.

10 oktober 1982
Kanonisation av den helige Maximilian Maria Kolbe som får titeln "martyr" av påven.

16-23 juni 1983
Påvens andra resa till sitt hemland Polen.

27 december 1983
Två år efter attentatet besöker påven sin potentielle mördare i dennes fängelse- ett besök som har gått till historien.

Januari 1986
Asissi: Påven ber om fred tillsammans med representanter för andra monoteistiska religioner.

16 april 1986
Påven besöker synagogan i Rom, och är därmed det allra första överhuvudet för katolska kyrkan som gör detta. ”Ni är våra älskade bröder. Man kan säga våra äldre bröder”, sade Johannes Paulus II.

18 november- 1 december 1986
Den längsta pilgrimsfärden i pontifikatets historia. Påven besöker länder i Fjärran Östern: Bangladesh, Fiji, Singapore, Nya Zealand, Australien, Sechele. Under denna resa möter han moder Theresa av Calcutta.

8-14 juni 1987
Påven tredje pilgrimsresa till Polen

Juni 1989
Påven besöker Sverige.

1 december 1989
Besök i Vatikanen av den sovjetiske ledaren Michail Gorbatjov. ”Alla förändringar som ägde rum under de senaste åren i Östeuropa skulle inte vara möjliga utan närvaro av denna påve och de skulle inte komma till stånd utan den politiska rollen som han spelade på den politiska världsscenen", sade ett år senare den före detta sovjetiska presidenten Gorbatjov.

1 maj 1991
En ny encyklika ”Centessimus Annus” som behandlar konsekvenserna av kommunismens fall, proklameras.

1-9 juni 1991
Den fjärde påvliga pilgrimsresan till Polen.

15-18 augusti 1991
Påvens femte resa i Polen

7 december 1992
Den officiella presentationen av den under ett årtionde redigerade Katolska Kyrkans Katekes.

21 september 1993
Påven tar emot Israels överrabin Meir Lau.

19 oktober 1994
Kommer påven bok ”Våga Hoppas” ut. Den blir snabbt en bestseller översatt till 40 språk.

15 januari 1995
På en mässa framburen av påven under den tionde Internationell Världsungomsdagen i Filippinernas huvudstad, Manila, närvarar över fyra miljoner trogna. Denna händelse gick till historien som den största enskilda bönesamling i jordens historia.

22 maj 1995
Endagsvisit av påven i Skoczów, Polen i samband med hans pilgrimsresa i Tjeckien.

5 oktober 1995
Påven håller ett tal i FNs generalförsamling tillägnad folkrätten.

21-23 juni 1996
Under sin pilgrimsresa i Tyskland avtackas påven för hjälpen att avlägsna Berlinmuren. Johannes Paulus II deklarerar under Brandenburger Tor att denna port aldrig mer får stängas och dela tyskarna.

31 maj-10 juni 1997
Karol Wojtyla besöker sitt fosterland för sjunde gången i rad

21-25 januari 1998
Ansedd av många vara en av de viktigaste pilgrimsfärder då Johannes Paulus II träffade Cubas diktator, Fidel Castro. Påven förmanade i samband med mötet att respektera mänskliga rättigheter på Cuba och uppmanade till frihet och rättvisa.

5-17 juni 1999
Påvens åttonde pilgrimsresa i Polen

20-26 mars 2000
Under det Stora Jubelåret 2000 genomför påven en resa till det heliga landet: Jordanien, Israel och den palestinska Autonomin. I Institutet Yad Vashem hedrar påven Shoahs offer. Han ber likaså under klagomuren.

30 april 2000
Helgonförklaring av syster Faustyna Kowalska

2-13 maj 2000
Pilgrimsresa till Mariasanktuariet i Fatima, Portugal. Den tredje Fatimahemligheten som handlar om attentatet mot påven avslöjas.

4-9 maj 2001
Påvens pilgrimsresa till Grekland, Syrien och Malta. Under resan gör påven ett historiskt besök i Omajjadernas Moské i Syrien, muslimernas helgedom.

16 juni 2002
Kanonisering av Padre Pio, avliden 1968.

16-19 augusti 2002
Påvens sista resa till Polen

19 oktober 2004
Beatifieringen av moder Teresa av Calcutta.

2 februari 2005
Den 85-årige påven genomgår en trachytomi (man gör ett hål i strupen för andningens skull) på grund av sviter efter en nyligen genomgången influensa och progressionen av Parkinsons sjukdom.

”Döden är sannerligen en stor hemlighet. En händelse som man måste omge med kärlek och vördnad. Egentligen redan från födelsen närmar vi oss döden. Men först när vi uppnått en hög ålder, är vi år efter år mer medvetna om dödens närhet. Förutsatt att vi med all kraft inte försöker slå ifrån oss dessa känslor och föraningar. Skaparen gjorde så att ålderdomen nästan på ett naturligt sätt befrämjar människan med döden.”

17 mars 2005
Påvens sista bok, ”Minne och Identitet”, kommer ut.

2 april 2005
Aftonen före den av Johannes Paulus II stadfästa söndagen till Den Gudomliga Barmhärtigheten, klockan 21.37 efter många veckor av sjukdom, möter Karol Wojtyla sin Fader:

Jag överlämnar allt i Jungfru Marias moderliga händer, med vilka mitt liv och min kallelse var inneslutna. I dessa händer överlämnar jag främst Kyrkan och även mitt Folk och hela mänskligheten. Jag tackar all. Jag ber alla om förlåtelse.