av Thomas E. Woods Jr. – publicerad av Regnery Publishing, 2005
Rescensionen gjord av fader John McCloskey.

======

Thomas E. Woods Jr. har skrivit en bok som är en utmaning, ja nästan en provokation.

Historiker till yrket med examen från Harvard and Columbia, försöker han systematiskt att förklara för en publik som i det stora hela förlorat sitt historiska minne ”Hur den katolska kyrkan byggde upp Västerlandets civilisation” (How the Catholic Church Built Western Civilization) (Regnery Publishing, Washington 2005). I denna nya bok följer han upp sin senast utkomna best-seller som bar namnet ”The Politically Incorrect Guide to American History” (2004) (Den politiskt icke-korrekta guiden till amerikansk historia), som också den är utgiven av Regnery.

På sätt och vis går han i best-seller-författaren Thomas Cahills fotspår, som under årens lopp har skrivit ett antal böcker i ämnen som Hur irländarna räddade Västlandets civilisation (How the Irish Saved Western Civilization) (New York, Doubleday, 1995, se rescension på min hemsida FrMccloskey.com). Men Cahill skriver mera från ett annorlunda kristet perspektiv som stöder sig i högre grad på ”uttolkare av den Heliga Skrift” än på historiska fakta eller kyrkans lära.

Woods' infallsvinkel är både religiöst renlärig och mera trovärdigt historiskt sett, vilket vi också kan se i den utmärkta bibliografin och de fylliga fotnötterna som gör verket vetenskapligt pålitligt.

När en välrenommerad Stanford-historiker som Paul Legutko offentligen prisar en sådan bok, då vet vi att det inte är en ensidigt reaktionär inlaga vi läser.

Under det stora jubelåret gav Johannes Paulus II ut en berömd ”apologi” eller botgöringsakt å hela den katolska kyrkans vägnar för de synder som kyrkans medlemmar begått under sin nästan 2000-åriga historia.

Genom att göra det önskade han att kyrkan skulle träda in i det nya millenniet med ”ett renat minne” vilket skulle göra det möjligt för henne att fritt tala och föra dialog med de stora världsreligionerna, världens kulturer och nationer utifrån en position som inte bara vittnar om att hon funnits till under lång tid men också om hennes moraliska och religiösa auktoritet. Detta skulle bli möjligt efter det att hon erkänt de ibland fruktansvärda brott som begåtts av människor under hela hennes historia.

Det är intressant att notera att man nästan inte tog någon notis om denna apologi och inga motsvarande skrifter som ber om förlåtelse för synder som begåtts mot kyrkan och hennes medlemmar har synts till.

Ur katolsk synvinkel uppvisar kyrkan två sidor: Å den ena visar hon upp sin gudomliga natur som är Kristi obefläckade kropp, å den andra framhåller hon sårbarheten hos sina medlemmar som är vanliga, syndiga människor, men som ändå kan dela ut Guds nåderika gåva i form av sakramenten, trots att kyrkan lider mycket över synderna hennes medlemmar begått.

Påvens apologi gällde kyrkan när hon förstås under denna andra aspekt.

Denna bön om förlåtelse som påven framförde är en perfekt bakgrund till Woods’ storartade redovisning för de många sätt på vilka den katolska tron skapade det som vi kallar för Västerlandets civilisation.

Boken kom ut i bokhandlarna ungefär samtidigt med slutet på Johannes Paulus II:s magnifika påveämbetestid och fastställer med nykter tillförsikt att den största delen av institutionerna som Västvärlden gjort till sina och exporterat ut i hela världen, är en produkt som skapats av katolicismen och de troende katolikerna.

Idag ser vi allt fler tecken på att det Europa som Woods beskriver – som växte fram bland barbariska stammar som till största delen hade kristnats av engelska och irländska munkar – kunde hålla sig kvar genom benediktinska kloster under det första årtusendet, blommade upp i det som vi känner som ”kristendomen” under den första hälften av det andra årtusendet och att sedan började så sakta gå nerför under de 500 följande åren, till följd av den stora sprickan i den kristna enheten i Europa som uppstod från och med år 1517, och att den nu hotas av utrotning på grund av demografiskt självmord, muslimsk invandring och ett massivt avfall från Kristus och hans kyrka.

Antagligen kommer kyrkans roll under de kommande generationerna att bli att utveckla sin kultur utanför Europa, framför allt i Afrika och Asien, där tillväxten är särskilt stor.

Woods uttrycker det så här: ”I kulturen så som den utmålas i media och den populära kulturen, finns det inget som hindrar att man talar illa om och gör kyrkan till en parodi. Om studenter alls vet något om den katolska kyrkan så framkommer det typiskt nog i beskrivningar av hennes påstådda ”korruption” som de kan upprepa i olika variationer som de fått från sina gymnasielärare . Katolicism betyder för dem detsamma som okunnighet, förtryck och stillastående utveckling.”

Men Woods noterar: ”Västerlandets civilisation står i skuld till kyrkan för sina universitet, oegennyttig karitativ verksamhet, ett internationellt rättssystem, naturvetenskapen och viktiga rättsliga principer... Västerlandets civilisation är skyldig den katolska kyrkan mycket mera än de flesta människor – även katoliker – ofta inser. ... Det var i själva verket kyrkan som byggde upp Västerlandets civilisation.”

Woods delar upp historien om kyrkan och den västliga civilisationen i kapitel som behandlar kyrkan från begynnelsen genom den s.k. mörka tidsåldern fram till våra dagar. Han visar att västs institutioner, även om de ofta har sitt ursprung i Aten eller Jerusalem, utvecklades till att ingå i den katolska kulturen i en process som accelererade under den tidiga Medeltiden ända fram till Reformationen och Upplysningstiden.

När vi kommit så långt i tiden började förespråkarna för dessa tydliga rebellrörelser mot kyrkan att använda sig av västs institutioner för egna syften, som hade vuxit fram ur det katolska ursprunget men dock ställde sig främmande för dem.

Vår värld är fascinerad av och bygger sin existens på teknologiska framgångar och därför är det möjligt att bokens läsare kommer att särskilt intressera sig för Woods’ förklaring hur den moderna naturvetenskapen fick sin urpsrungliga impuls ur den katolska teologin. Woods skriver:

”Den katolska kyrkans påstådda fientlighet mot naturvetenskap kanske är det som mest gör ner henne i det populära tänkandet. Den ensidiga varianten av Galilei-affären som nästan alla känner till är det som allra mest bär skulden till att man allmänt tror att kyrkan ville förhindra den vetenskapliga reflektionens framfart. Men även om det som hände med Galilei hade varit just så sorgligt som folk tror, så fann John Henry kardinal Newman, den berömda 1800-talskonvertiten, det betecknande att det är nästan det enda exempel som folk kan komma på.”

Woods argumenterar på ett övertygande sätt att modern experimenterande naturvetenskap började under medeltiden på grund av den kristna tron att Gud skapade världen ex nihil (från ingenting) och att det finns en ”ordning” i universum som människorna eventellt kan lära känna.

Kapitlet om ”kyrkan och ekonomin” borde också väcka särskild uppmärksamhet på grund av vår kulturs alltmer hedonistiska och marknadsorienterade karaktär. Woods' insikt i detta fält kommer till uttryck i hans senaste bok The Church and the Market: A Catholic Defense of the Free Economy (Kyrkan och marknadskrafterna: Ett katolskt försvar för den fria ekonomin) (Lanham, Md.; Lexington Books, 2005).

I detta kapitel påpekar Woods att den välkände ekonomihistorikern Joseph Schumpeter inte bara erkänner de senare skolastikernas bidrag till modernt ekonomiskt tänkande utan också säger att det är de som kommer närmre än någon annan grupp till att ha ”grundat” den vetenskapliga ekonomin.

En annan stor 1900-talsekonom, Murray Rothbard, ägnade ett omfattande avsnitt i en kritikerrosad ekonomisk historiebok åt senskolastikernas insikter och beskrev dem som briljanta samhällstänkare och ekonomiska analytiker. Han framförde den övertygande teorin att det som dessa skolastiker kom fram till låg till grunden för den s.k. ”österrikiska skolan” (Austrian School of Economics), ett viktigt forum för ekonomiskt tänkande som utvecklades under slutet på 1800-talet och existerar än idag. En framstående medlem av denna skola vann nobelpriset i ekonomi år 1974.

Några kommentatorer har sett ett samband mellan den österrikiska skolans tyngdpunkt på det subjektiva när det gäller att bedöma ekonomiskt värde och Johannes Paulus II:s förespråkande av en personalistisk filosofi i de uttalanden han gjorde utifrån det påvliga läroämbetet.

Men rötterna till det katolska inflytandet på marknadsekonomi går ännu längre tillbaka. Jean Buridan (1300-1358), till exempel, som var rektor för Paris’ universitet, gav viktiga bidrag till den moderna penningteorin.

Istället för att se på pengar som något konstlat, av staten påbjudet, visade Burden hur pengar dyker upp fritt och spontant på marknaden, först som en användbar nyttighet och sedan som ett verktyg för utbyte. Med andra ord, pengar kom fram inte genom regeringsbeslut utan genom den frivilliga önskan att ägna sig åt varuutbyte som folk upptäckte kunde dramatiskt förenklas genom att man började använda denna nyttiga och mycket önskvärda artikel.

När nu samhället upptäcker hur mycket modernt ekonomiskt tänkande står i skuld hos den katolska tanken i sin grundläggande förståelse, kanske det kan få människor att inse storheten i det senaste århundradets påvars läror om social rättvisa, från och med Leo XIII:s Rerum Novarum till Johannes Paulus II:s Centesimus Annus.

Det är särskilt viktigt att påminna om detta perspektiv när vi tar i beaktande hur rasande snabbt vi går över till en global ekonomi. Woods undersöker arbeten skrivna av sen-skolastikerna (som skriver under 1400- och 1500-talen) om inflation, den utländska växelmarknaden, rättvisa räntesatser, osv. Det de tänkte ut om ekonomi var mycket insiktsfullt och slående modernt, särskilt när man betänker att det skrevs långt innan den skotska Upplysningen och Adam Smith dök upp på scenen.

Thomas Woods`nya bok skulle göra sig bra i varje standardkurs i gymnasium eller på universitet i ämnet ”Västerlandets civilisation”, dvs. om denna kurs hålles av en person som är villig att ärligt erkänna att den moderna världen och dess institutioner inte dök upp spontant genom någon slags ”punktuerad jämvikt” eller ”språng i evolutionen” liknande det som framlidne Stephen Jay Gould förespråkade, utan har män och kvinnor som varit djupt influerade av den katolska doktrinen och moralläran, så som den uppenbarat sig i den heliga Skrift och i traditionen, att tacka för sin existens.

Att göra denna återupptäckt kan få en enorm betydelse, särskilt nu när vi kanske snart får se Västerlandet försvinna som en geografisk enhet.

Kyrkans snabba tillväxt i våra dagar – och att hennes dynamiska centrum verkar att förskjutas mot Syd och Öst – innebär nya utmaningar i form av inkulturation och nya möjligheter att överföra hennes tankar och institutioner.

Om boken läses tillsammans med Triumph (Three Rivers Press, New York, 2001), Harry Crocker's senaste bok om kyrkans historia, kommer Woods’ bok att fascinera, tjusa och instruera läsaren, på ett sätt som är värdigt den katolske 1900-talshistorikern och Hilaire Belloc, och visa oss hur vi kan blicka bakåt i historien för att lära oss att förvandla framtiden.

Först publicerad i National Catholic Register, den 11 september 2005.