(katobs.se) Påve Leo XIV valdes 8 maj. Eftersom han var så relativt okänd var det många som blev överraskade av valet. Även många med djup insyn i Vatikanens krokiga vägar blev förvånade.

Den 8:e maj är Vår Fru av Rosenkransen av Pompejis dag. Dagen firas över hela Italien med bön om Marias förböner. Den har sitt ursprung i Bartolo Longos omvändelse (1841) från att vara satanist till helgonkandidat. Från sin omvändelse dedicerade han sitt liv till Rosenkransen och Jungfru Maria. Han saligförklarades  av Johannes Paulus 1980, en helgonförklaring är förmodligen i vardande.

 En helgedom grundades i Pompeji och sedan dess har otaliga troende rapporterat om mirakel tillskrivna Jungfruns förbön, särskilt genom rosenkransbönen. Birgittasyster Diana berättade hur intensiva klostrets böner var 8:e maj. Bartolo Longos dag står för både det oväntade och omvändelse.

I sina första ord som påve sa Leo XIV från balkongen ”Idag är det bönens dag till Vår Fru av Pompeji. Vår Moder Maria vill alltid vandra med oss, vara nära oss, hjälpa oss med sin förbön och sin kärlek.”

Valet av påvenamn är också intressant. Hans namne, Leo XIII, skrev flera encyklikor om rosenkransen (t.ex. Supremi Apostolatus Officio, 1883) och han stödde Pompeji-helgedomen. I den tridentinska kalendern var 8:e maj en viktig katolsk festdag för Ärkeängeln Mikael. Och det var den fram till att Johannes XXIII 1960 tog bort den ur kalendern.

Det berättas att Leo XIII fick en särskild vision. Monsignor Rinaldo Angeli, påve Leo XIII:s privatsekreterare, återgav enligt flera källor att Leo XIII den 13:e oktober år 1884 (ännu ett intressant datum) hade en vision där han såg demoniska andar samlas över Rom, den eviga staden. Det finns några olika versioner.

Efter att ha firat mässan stannade Leo XIII plötsligt vid altarets fot. Där stod han som förstenad under ungefär 10 minuter och med ett ansikte som tappade färgen. Enligt vissa källor ska han ha åsett en konversation mellan Gud och Satan där Satan skröt med att han skulle kunna förinta Kyrkan på bara 100 år. Efter detta skyndade han till sitt kontor och författade bönen till Ärkeängeln Mikael:

Helige ärkeängel Mikael, försvara oss i striden, var vårt värn emot djävulens snaror och ondska. ”Må Gud betvinga honom,” därom ber vi ödmjukt, men du, de himmelska härskarornas furste, kasta med Guds kraft ned till helvetet, Satan och de andra onda andarna som irrar omkring på jorden för att fördärva själarna.

Och varför den 8:e maj firas för Ärkeängeln Mikael är kanske än mer sällsamt. År 490 uppenbarade sig Mikael för Elvio Emanuele, en herde, i en grotta på Monte Gargano. Den ligger på den halvö i södra Italien som pekar ut mot Adriatiska havet. Ängeln bad att grottan skulle helgas som en kristen kyrka. Biskop Laurentius i Sipona blev underrättad och tänkte sig att konsekrera grottan som kyrka. Då uppenbarade sig Ärkeängeln för Laurentius och förklarade att grottan redan var konsekrerad. Platsen heter idag Monte Sant’ Angelo. Det är den enda kyrkan i världen som inte är konsekrerad av en biskop (möjligen med undantag av Vår Fru av Einsiedeln i Schweiz).

20250510