av Alberto Carosa

I månaden juni besökte Benedikt XVI för en stund Vatikanens apostoliska bibliotek och hemliga arkiv, ett par veckor innan det skall stängas för publiken för ett treårigt renoveringsprojekt. Flygelbyggnaden där samlingarna förvaras är i behov av genomgripande reparation på grund av rådande säkerhetsnormer och därför måste man flytta en del avdelningar temporärt. Under de senaste månaderna har man gjort allt för att de 20.000 forskare och studenter som använder biblioteket varje år inte skall störas alltför mycket. Detta har betytt att man bland annat fått flytta omkring 300.000 böcker till närliggande byggnader för att lätta på trycket på golvet.

Påven berättade för bibliotekarierna att han på sin sjuttionde födelsedag bad Johannes Paulus II om tillåtelse ”att få ägna sig åt studium av och forskning på de intressanta dokumenten”. Han sade också att han ville studera dessa sanna mästerverk i fråga om dokument ”som tillåter oss att följa mänsklighetens och kristenhetens historia”. ”Men”, tillade han, ”Herren hade andra planer för mig, och därför befinner jag mig här idag inte som en ivrig forskare i äldre texter utan som en herde som har kallats till att sporra de troende att tillsammans arbeta för världens frälsning, genom att vi var och en uppfyller Guds vilja där som Han satt oss att verka.”

För att se till att biblioteket kan fortsätta att erbjuda sina tjänster även under den tid som det är stängt, kan forskarna från och med april år 2008 börja konsultera en on-line-katalog, kontakta bibliotekarierna per e-post, få sig tillskickade eller hämta fotografiska reproduktioner (fotokopior, mikrofilmer och diabilder) och digitala avbildningar av manuskript och andra tryckalster. Många av böckerna har flyttats till ett tillfälligt förvaringsutrymme och kopior kommer att kunna tillhandahållas åt forskarna i form av fotokopior. Forskare som bor i USA kommer till exempel att kunna konsultera ” the Vatican Film Library” vid St. Louis-universitetet i Missouri, vilket hyster mer än 37,000 mikrofilmade manuskript från Vatikanens bibliotek.

Vatikanens bibliotek innehåller mer än 1.600.000 böcker, äldre och nyare, 8.300 tryckta dokument, vilket inkluderar 65 pergament, 150.000 manuskriptkoder och arkivdokument, 300.000 mynt och medaljer, och 20.000 konstverk. Bland de kändaste manuskripten befinner sig den så kallade "Codex Vaticanus," som är det äldsta manuskriptet man känner till av Bibeln.

Benedikt sade också att det apostoliska biblioteket jämte Vatikanens hemliga arkiv ”från mången ort tar emot tecken på uppskattning och högaktning från kulturinstitut och privata forskare från många olika länder”. Ett typiskt exempel på detta är den ökade uppmärksamhet som skatterna väcker, säger Barbara Jatta som är direktör för Vatikanens apostoliska biblioteks print och teckningsavdelningar. I maj åkte hon runt i Sverige och Finland och gav en rik presentation av de ovärderliga samlingarna av manuskript, böcker, medaljer och grafisk konst som hon vakar över i Vatikanens bibliotek.

I Sverige gavs presentationer i Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholmoch i Uppsalas universitetsbibliotek (Carolina Rediviva). Det sistnämnda har fått sitt namn av den gamla Academia Carolina-byggnaden som tjänade som universitetsbibliotek under största delen av 1600-talet. Carolina Rediviva är det äldsta och största universitetsbiblioteksbyggnaden i landet. Där har också Silverbibeln sin plats. Silverbibeln (Codex Argenteus ) är ett manuskript från 500-talet som innehåller biskop Ulfilas översättning av Bibeln till det gotiska språket på 300-talet. Av originalets 336 folier har 188 (inkluderande Speyer-fragmentet som upptäcktes år 1970) bevarats och det innehåller översättningen av den största delen av de fyra evangelierna. En kanske oväntad parallell är att Vatikanbiblioteket även det innehåller ett mycket viktigt liknande manuskript, dvs. "Codex Vaticanus", som är det äldsta kända Bibelmanuskriptet i världen.

Sveriges främsta konstinstitutioner äger alltså många värdefulla katolska konstverk och manuskript, vilka kan jämföras, om än i ringare mängd, med dem som Vatikanbiblioteket äger. Kanske det inte är så känt överallt att Sverige under Medeletiden var en lysande fyrbåk av kristen kultur, det största exemplet är naturligtvis den heliga Birgitta. Efter Reformatinen donerade kung Gustav II Adolf år 1620 återstoden av skatterna ur de medeltida klosterbiblioteken till Uppsala universitet och det är det som blev grunden för de samlingar vi finner nu i biblioteket.

Även om monarkerna som tillhörde Vasadynastin vanligtvis köpte sina böcker från utlandet hade de inget emot att även hämta böcker ur de svenska romersk-katolska klostrens skatter..

Under följande årtionden skulle böcker och manuskript från kloster, katedraler, kungliga och adliga slott i de baltiska länderna, Polen, Tyskland, Böhmen, Moravien och Danmark flyta in i Sverige i form av krigsbyte som togs i Sverige under de svenska krigskampanjerna på kontinenten. De fördes till Sverige och införlivades med de offentliga samlingarna, framför allt i Uppsala universitetsbibliotek och Kungliga Biblioteket i Stockholm. År 1648 stals Djävulsbiblen, eller ”Codex gigas”, som daterar från 1200-talet från Prag. Codex Gigas är det största manuskriptet (därför Gigas som är grekiska för ”jätte”') och det behövs två bibliotekarier för att lyfta den. Den är också känd som Djävulsbibeln eftersom den innehåller en stor bild av djävulen.

Codex Gigas (Djävulsbibeln)

År 1634 utsågs en bibliotekarie för att ta hand om ”vårt bibliotek och kronans bibliotek, både det gamla och det nya”. Det senare namnet refererade till det krigsbyte som förvarades i drottning Kristinas palats, därifrån det flöt ut eftersom drottningen hade för vana att skänka böcker till sina gunstlingar. Och de finaste skatterna tog hon med sig när hon lämnade Sverige för att för alltid flytta till Rom år 1654. De flesta av dessa befinner sig nu i Vatikanens bibliotek, där de bildar en särskild avdelning. Kungliga biblioteket fick viss kompensation för förlusterna när Karl X Gustav tog hem krigsbyte efter sina kampanjer i Polen och Danmark. År 1683 donerade Karl XI nära 6 000 böcker som till en del hade tillhört drottning Kristinas samling till Lunds universitetsbibliotek.

Översättning: Natasja Hovén

20070723