|
||||
Nådens gudomliga ordning | ||||
|
Citatet är från den första ledaren i KATOLSK OBSERVATÖR, publicerad 1968. Men det är lika aktuellt idag. Ja - faktiskt just idag. Ty de senaste händelserna kan man inte undgå att kommentera utifrån ett katolskt perspektiv. När lovsångerna aldrig tycks ta slut över Barack Obamas seger så försvinner realismen. Alla fyller i sina önskningar i den mjuke och lugne Obamas begåvade gestalt. Men vad har han sagt och vad har han lovat? Bland annat har han bedyrat att den första reform han ska göra är att införa FOCA, dvs Freedom of Choice Act. Detta är ett sätt att avväpna varje federal domstol att agera för att skydda de federala lagarna. I vissa stater finns det begränsningar när det gäller abort - den får bara utföras efter läkarutlåtande, efter samtal etc. Med FOCA tillerkänns kvinnan samma rätt till abort som yttrandefrihet och rösträtt - en grundläggande rättighet som aldrig kan ifrågasättas alltså. Och som således överordnas den växande människans rätt att leva. Konsekvenserna av en sådan lag är omfattande. Bland annat så kan ingen hindra en kvinna att låta göra abort, inte ens en minderårigs föräldrar har någon makt att ingripa, än mindre den blivande fadern. Katolska sjukhus kan utsättas för påtryckningar att utföra dessa ingrepp. Även mycket sena aborter kan tillåtas utan föregående prövning, såsom sker till och med i vårt land. Detta är alltså det första Obama kommer att göra. Det finns flera orostecken när det gäller lagar som kommer att tillåta det som är förbjudet enligt Guds lag, inte minst när det gäller dödshjälp. Flera biskopar har så tydligt de kunnat uttryckt stor oro och tydligt varnat de troende att stödja politiker som genomför dessa orättfärdiga reformer. I vårt land har samtidigt statsminister Reinfeldt kört över alla kristna och andra som är övertygade att äktenskapet konstitueras av man och kvinna. Utan att blinka har de tre partierna i alliansen vägrat det fjärde varje form av kompromiss - man lägger en motion för att tvinga igenom lagförslaget om vigselrätt för samkönade par. Utan diskussion, utan hänsyn till värdegrund, tradition, naturrätt, historia, samhällsbyggnad...Och utan att folket har fått yttra sig - vilket däremot skett i U.S.A. Som krona på verket utropar statsministern: "Bröllopsklockorna kan ringa till midsommar!" Vilka klockor? I vilka kyrkor? Katolska kyrkan, de ortodoxa kyrkorna, Missionsförbundet, Pingstkyrkan och baptisterna har sagt sitt - där kommer inga kyrkklockor att ringa för utomäktenskapliga relationer. Svenska kyrkan har inte sagt något alls. Ska vi tolka detta som att ärkebiskopen i Uppsala ännu regeras från Stockholm, som det var under Gustav Vasa? Ska vi betrakta Svenska kyrkan som regeringens egen frikyrka? Många gånger anklagas särskilt den katolska kyrkan för att lägga sig i politiken. Men här har vi alltså två exempel där politiken bryter sig in i den värdegrund som byggts under sekler av samverkan mellan rätt och religion. Den hotar människan till liv och lem och kanske än värre, förvränger begreppen så att själarna vilseleds. Visst vi kan tiga och krypa ner i katakomberna. Men samtidigt är vi kallade att verka inte bara för de kristnas väl, utan för det allmännas väl - för allas väl. Därför kan vi inte vara med i sammanhang som tillåter abort, och inte heller låta staten lura människor in i förhållanden som bygger på uppenbara osanningar. Man kan inte ge staten rätten att avgöra vad som är liv och död, man och kvinna, äktenskap och familj. Det måste vara en annan ordning för detta. "Nådens gudomliga ordning". 20081106 |
|||