Det pågår just nu en intensiv diskussion, huruvida sjukvårdssystemet skall bekosta vaccinering mot papyllomavirus (HPV). Vaccinet är relativt nyligen utvecklat och det sägs skydda mot livmodershalscancer. En del hävdar att alla flickor borde få vaccinet före könsmogen ålder, och även pojkar, mest då för att förhindra att de sprider smittan. Nu är det i själva verket inte ett enda virus, utan ett sextiotal olika varianter, som också orsakar andra sjukdomar. Man har fått fram vaccin mot fyra av dessa typer. Gott nog, kunde man tycka.

Det anmärkningsvärda här är hur man bemöter ökningen av sexuellt överförda sjukdomar: Vi åser just nu en ojämförlig ökning av klamydia, HIV och andra sexuellt överförda sjukdomar. Även tonårsaborterna ökar. Orsakerna hänförs alltid till "bristande information" varmed menas upplysningar om hur man skyddar sig. Vare sig det handlar om HPV eller HIV så är det i första hand de tekniska motmedlen - vaccin, kondomer mm - som utmålas som lösningen på problemet. Att den ökade spridningen skulle ha något med ett förändrat beteende att göra nämns sällan. I en skrift från Socialstyrelsen fastställs visserligen först att fördubblingen av antalet klamydiafall beror på den "förändrade synen på sex och kärlek" bland ungdomarna. Varefter följer ett universalrecept att stoppa spridningen: Utdelning av gratiskondomer.

Mönstret går igen när det gäller alla dessa farsoter. Det förhärskande budskapet är att ingen skall behöva ändra sitt beteende, utan istället leva som man behagar och hoppfullt invänta den tekniska lösningen som tillhandahålls av samhället. Här råder alltså en helt annan princip än när det gäller det så kallade klimatproblemet.

Man behöver inte vara anhängare av livslång monogami eller kristen äktenskapssyn för att inse att en stor omsättning av sexuella partners också medför ökad spridning av virus och bakteriesjukdomar. Vårt immunsystem är utvecklat under tiotusentals generationer för att försvara kroppen mot hoten utifrån. Det är anpassat efter de levnadssätt som mänskligheten mestadels har haft. En hastig förändring i miljön, i detta fall sexualvanorna, medför alltid livsfara. Det är detta som Socialstyrelsen och ungdomsmottagningarna borde informera om, inte de teknisk-medicinska genvägarna, som är både dyra och bedrägliga. Om vi levde och fostrade våra barn att leva, såsom vi genom de skolade samvetena lärt oss att leva genom århundraden, ja alltsedan människan bildade samhällen, skulle dessa farsoter knappast finna sätt att sprida sig på. Så enkelt är det.

Men det enkla är just det som inte får sägas, tycks det.

20080215

Tidigare ledare