"Katolska kyrkans inställning till ekumeniken är alltsedan Andra Vatikankonciliet fullständigt entydig. Ekumeniken är inte ett val för oss, utan är en plikt som har sin grund i Jesu budskap. Detta gäller också för påven. Just vid samma veckoslut som dekretet om upphävandet av exkommuniceringen av de fyra biskoparna i Pius X:s brödraskap tillkännagavs bekände sig påven, i en avslutande predikan i San Paolo fuori le Mura i böneveckan för de kristnas enhet, uttryckligen och med all tydlighet  till den ekumeniska rörelsen. Jag känner över huvud taget ingen annan kyrkoledare som så ofta, så intensivt och så klart talar om och bekänner sig till ekumeniken. Att insinuera motsatsen är orättvist och träffar inte målet.

Den livliga debatten - framförallt i Tyskland - har på senaste tiden varit mycket aggressiv och anti-romerskt präglad. Men även bakom Vatikanens murar har inte allting varit som det kunde.

Att det i början både brast och felade i kommunikationen där är klart och tydligt. Det måste man medge. Men den debatt som nu pågår i Tyskland går över alla gränser. Det som framkommer där är inte bara kritik av det ena eller andra av kurians ställningstagande, utan det är helt enkelt uppjagade anti-romerska känslor och till en del rent kyrkohat. Man förlöjligar påven enligt principen; man slår drängen och menar husbonden. När man på detta sätt helt orättvist förolämpar påven så riktar sig detta inte bara mot påven utan mot hela den katolska kyrkan. Jag anser att katolikerna nu måste ställa sig upp och säga: Detta finner vi oss inte i. Detta är intolerans.

Föreställ er de upprörda känslor som skulle väckas om man talade på samma sätt om Dalai Lama. Men om påven är det till synes möjligt. Det går inte, det finner vi oss inte i och det bör vi också säga tydligt."

Från Vatikanradions tyska avdelning.

Övers: Dick Wangel