av Martin Penner

Kyrkans ämbetsmän behöver ta lektioner för att återuppliva sitt internationella språk

O TEMPORA, o mores! Den mullrande åskan, latinet, befinner sig i en så vansklig situation, till och med in sitt sista fäste, den romersk-katolska kyrkans hierarki, att kardinaler och biskopar har bett påven Benedikt XVI att ge det konstgjord andning.

Kyrkans furstar verkar ha samma problem som de förbryllade engelska skolpojkarna som kämpade sig fram över de tre delarna i Julius Caesars ”Anteckningar om kriget i Gallien” – de talar inte det, läser inte det och förstår inte det. Och medan de vackert utstyrda och högst respekterade medlemmarna av Vatikanens biskopssynod kanske inte behövt skriva hundra gånger ”Gallia est omnis divisa in partes tres” som straff för sina bristande kunskaper, tycks de nu minst lika generade som de bläckfärgade stackare som blandade ihop vokativen med nominativ.

När kardinal Angelo Scola, Venedigs patriark, öppnade synoden, höll han sitt tal helt på latin, vilket gjorde att flera av de 241 deltagarna skyndade sig att ta på sina hörlurar för att höra översättningen. Ingenting kunde bättre illustrera kyrkans bristande kunskap i sitt eget språk.

För att hjälpa biskoparna att följa den text de såg skriven framför sig, gav Scola sina åhörare användbara anvisningar, som t.ex. "paginam decimam quartam". Det var för många till liten hjälp. Det var klart att det behövdes extra undervisning. Igår, efter att mötet varat i tre veckor och visat hur stort behovet var av ett hjälpmedel för att överkomma kyrkans språkbarriärer, anropade synoden påven och bad honom hjälpa dem att förhindra att latinet helt och hållet faller i glömska.

En av synodens 50 ”förslag” till påven är att latinet användes mera i de högtidligaste mässorna, med katoliker som talar olika språk närvarande.

Man tror att detta förslag kommer att väcka påvens gillande, eftersom han i juni bad katolikerna att om möjligt be på latin, eftersom detta språk visar på katolicismens universella räckvidd. ”Latinet gör det lättare för kristna från olika länder att be tillsammans, särskilt när de kommer samman för särskilda tillfällen,” sade han.

Även om allt färre människor utanför Vatikanen förstår latin, används språket till att avfatta påvliga encyklikor och andra viktiga kyrkodokument.

Få personer, till och med inom kyrkan, talar det flytande. Traditionen som tidigare var i bruk under Vatikanens synoder, att låta åtminstone en diskussionsgrupp arbeta på latin, övergavs i år.

Enligt vad som rapporteras, var det bara en deltagare i synoden som talade latin varje gång han grep till mikrofonen. Det var Litauens kardinal Janis Pujats, som är ärkebiskop i Riga. Han gjorde samma sak under den förra synoden år 2001, när en otröstlig Johannes Paulus II kommenterade: "Paupera lingua latina, ultimum refugium habet in Riga" (Det stackars latinska språket, har sin sista tillflykt i Riga).

Nästa gång påven skämtar på latin, kommer kanske flera av hans kardinaler och biskopar att förstå honom.

Ur The Times, den 24 oktober