Allgode Jesus, jag nedfaller vid dina fötter, och beder dig ödmjukt vid dina högt heliga sår och det dyrbara blod, du utgjutit för hela världens frälsning, vänd i all nåd din barmhärtighets ögon till Skandinaviens folk. Vilseledda för århundraden sedan, sitta de i irrlärans mörker, äro skilda från din Kyrka och berövade din lekamens och ditt blods tillbedjansvärda Sakrament och de övriga nådemedel, vilka du instiftat till själarnas tröst i livet och i döden.

Kom ihåg, världens Frälsare, att du även för dessa själar utstått en bitter död och utgjutit allt ditt blod.

Led, du gode Herde, dessa vilsegångna får tillbaka till ditt enda fårahus och till din Kyrkas sunda betesmarker på det att de med oss må vara en hjord, som lyder under dig och din synlige ställföreträdare på jorden: åt honom har du i den helige aposteln Petri person anförtrott dina får och dina lamm att vaktas.

Hör, allgode Jesus, våra böner, vilka vi frambära inför dig med största förtröstan på ditt heliga hjärtas kärlek; ditt heliga namn vare därför ära lov och pris i all evighet.

Amen.

(Bönen bads dagligen i den allra första kommuniteten av Moder Elisabeths birgittinska gren, under de första åren i Rom. Bönen har Imprimatur och ingick i Oremus sjunde upplaga (1935).