<
OBEROENDE KATOLSK TIDSKRIFT, GRUNDAD 1968                           PRO FIDE ET VERITATE

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 februari

ASKONSDAGEN

 
Veckans film

 


Bön inför inloggning
Påvens prediknngar
Påvens katekes
Nya testamentet,
katolsk
översättning
(Benelius 1895
)

(nedladdning till mobil/PDA)
Bibel 2000 och
Bibel 1917
Folkbibeln
Biblia Vulgata Douay-R
eims
Septuagint
NT grek./lat.
Documenta Latina
Påvens dagliga meditationer
Petersplatsen just nu
Minnesdagar ur
Bondepraktikan

Var inte rädd
FÖR Rom
-
Var rädd
OM Rom
Är texten för liten?

Håll ner Ctrl-
tangenten och
snurra på hjulet
på musen så
ändras textstorleken!

 

Moder Elisabeth Hesselblad ville ingen medelväg




 





....................................................................................................................................................................................................................................................

 

Vi välkomnar Dig till Sverige, Helige Fader!

 

(katobs.se) Idag meddelades det att påve Franciskus planerar komma till Sverige och Lund den 31 oktober i år. Datumet sammanfaller med när Martin Luther spikade upp sina teser på kyrkporten i Wittemberg. och den sk "reformationen" inleddes, vilket i själva verket innebar en omfattande splittring av kyrkan med åtföljande ytterligare avknoppningar. Reformationen medförde också att en motreformation inleddes, på teologisk grund ledd av jesuitordens grundare helige Ignatius av Loyola. Kyrkans tvingades att definiera bättre sin tro.

Inför detta möte meddelas det från Biskopsämbetet och Stockholms katolska stift:

Till mötet kommer förutom påven Franciskus bland andra kardinal Kurt Koch, Vatikanens ansvarige för ekumeniska relationer, Martin Junge, generalsekreterare för LVF och biskop Munib Younan ordförande i LVF.

Att just Lund valts som plats för mötet har flera orsaker: det var där som Lutherska världsförbundet bildades 1947 och förbundet firar alltså 70-årsjubileum 2017. Lund ligger också i "det lutherska Skandinavien", som på många sätt präglats av reformationen.

Vi välkomnar Petri efterträdare och vår Helige Fader av hela vårt hjärta! Må besöket leda till många omvändelser och en ökad kuinskap om katolska kyrkan och vår heliga tro!

....................................................................................................................................................................................................................................................
 

 

Den västerländska civilisationen och bildningens kris

(katobs.se) Har vårt välstånd och våra kulturella och vetenskapliga framsteg skett tack vare upplysningens idéer och religionens minskade inflytande? Befinner vi oss i en tid, då religionen kan anses som relikter från en svunnen tid, som är dödsdömd att försvinna, när de naturvetenskapliga sanningarna på allvar bryter igenom? Så skildras inte sällan vår civilisation. Inte minst genom skolan bibringas ungdomarna uppfattningen att framförallt katolska kyrkan utgjort - och alltjämt är - en bromskloss för den samhälleliga utvecklingen. Den bygger nämligen sina läror på tro och inte på vetenskaplig grund, vilket alla sannskyldiga framsteg kräver.
Mot denna framställning står hela vår tidigare bildningstradition. För några år sedan utkom en liten volym av den amerikanska historikern Thomas E Woods. På ett enkelt sätt har han gått igenom ett antal områden och visar med en mängd referenser hur den kristna filosofin och bildningen banat väg för framstegen inom vetenskap, juridik, ekonomi och jordbruk. Inte minst klosterväsendet intar här en ledande position. Vem hyllar dessa idoga munkar som uppfann minuskeln, kopierade och översatte antika handskrifter, uppodlade träskmarkerna och utvecklade boskapsskötsel och odlingsmetoder?
Idag diskuteras det mycket om skolans metodik och pedagogik. men innehållet i undervisningen talas det överhuvudtaget inget om. Vad är bildning? Varifrån kommer våra kunskaper? Har vi överhuvudtaget en sammanhållen kunskapssyn? Tomas E Woods bok har nu utkommit på svenska på det utmärkta förlaget Catholica. Till artikeln

....................................................................................................................................................................................................................................................

Ledare: Det stora missförståndet
....................................................................................................................................................................................................................................................


Ett svenskt helgon för vår tid

Länkar om sailga Maria Elisabeth Hesselblad:
Birgittinernas hemsida
Vatikanens text
Om S. Birgitta och Bl. Elisabeth Hesselblad
Tore S. Nyberg, ”Elisabeth Hesselblad och hennes Birgittinsystrar”, Signum nr 10/1978

Yvonne Maria Werner, ”Elisabeth Hesselblad och ekumeniken”, Signum nr 2/2000

Om en annan vördnadsvärd birgittasyster
 

 

TV-projekt om Heliga Birgitta

(katobs.se) En italiensk filmproducent, Cristiania video, planerar att göra en TV-dokumentär om heliga Birgitta och hennes liv. Projektet stöds rent administrativt av den katolska medieorganisationen EWTN. Men projektet är rent ideellt, och det kommer inte till stånd utan donationer. I Sverige sköts insamlingen av den ideella föreningen Sankt Romfars förening. Se deras hemsida. Varje litet bidrag är välkommet till detta angelägna projekt, som kan stå klart i samband med kanoniseringen av B. Maria Elisabeth Hesselblad.

>
....................................................................................................................................................................................................................................................


Påven S. Johannes Paulus II inför Porta Santa, 1983
 


Barmhärtighet - varken blind tolerans,
ett rättfärdiggörande av synden eller en rättighet

Kardinal Piacenza om människans fria val i en apokalyptisk tid

(katobs.se)Vad handlar jubelåret egentligen om? Vad skiljer det från det jubelår som den judiska församlingen firade i gamla tider? Varför har påve Franciskus utropat ett extraordinarie heligt år? Vad är barmhärtighet? För att få svar på dessa och andra frågor intervjuade ZENIT kardinal Mauro Piacenza, prefekt för Paenitentiaria Apostolica (den kyrkliga domstol som nu främst prövar mål rörande barmhärtighet). Svaren är måhända överraskande. Ty här får vi en helt annan bild av vad barmhärtighet egentligen handlar om, inte bara som vi kanske trodde, att förlåta och hjälpa varandra. Nej, kardinalen säger: Barmhärtigheten är framför allt en levande, konkret, oföränderlig och evig realitet, som kommer människans elände till mötes p.g.a. den gudomliga, absoluta frihetens hemlighet, och rycker detta mänskliga elände ur förstörelsen, inte genom att utplåna eller ignorera, och inte heller genom att glömma, utan genom att personligen ta sig an den. Att tänka sig sann barmhärtighet utan Gud och Kristus är omöjligt. Ty barmhärtigheten är Kristus! Till artikeln

....................................................................................................................................................................................................................................................
Återläsning: Guds verktygslåda - för vår frälsning
....................................................................................................................................................................................................................................................


Foto: EWTN

 


"Vår uppgift är att producera katolsk TV –
men vi överlåter åt den Helige Ande att röra hjärtana"

Intervju med Michael Warsaw, president för EWTN

(katobs.se) Michael P. Warsaw är styrelseordförande och Chief Executive Officer för Eternal Word Television Network, Inc. (EWTN), världens största religiösa medianätverk med huvudkontor i Irondale, Alabama, USA. 

Under ett tre dagar långt seminarium i Ostrava, Tjeckien, fick vi denna intervju med Michael Warsaw och hade glädjen att höra honom berätta om EWTN:s uppdrag och framför allt om tankarna på ett framtida samarbete med europeiska länder, särskilt i f.d. Östeuropa och Skandinavien. Till artikeln

....................................................................................................................................................................................................................................................
Glöm ej: Litania till Syriens heliga
....................................................................................................................................................................................................................................................


Förstår vi islam?

Islam i KATOLSK OBSERVATÖR

(katobs.se) Med anledning av utropandet av ett "islamiskt kalifat" och attackena mot kristna och shiamuslimska minoriteter i Syrien och Irak har vi samlat ett antal artklar ur vår utgivning, som behandlar islam och förhållandet mellan islam och kristendom:

Tron, förnuftet och universitetet Påve Benedikt XVI
I Regensburgtalets efterdyningar Samling av olika artiklar
Påven och Profeten Robert R. Reilly
Islam och vi Kardinal George Pell
Rätt islam versus fel islam Abdurrahman Wahid
Islam visar sitt mörkaste ansikte Samir Khalil Samir SJ
Ett paralyserat islam i krig och en
Västvärld som förlorat minnet av sin identitet
Samir Khalil Samir SJ
Den islamska frågan Roberto A.M. Bertacchini och Piersandro Vanzan S.J.
Islamisk terrorism är resultatet
av det som lärs ut i koranskolorna
Samir Khalil Samir SJ
Är detta slutet på islamismen? Hazem Kandil
Lidande och hopp Fader Samih Raad
Majdi Cristiano Allam berättar Majdi Cristiano Allam
Förnyelse av islam för att leda den mot den moderna världen Samir Khalil Samir SJ
När Persiens turbaner bugar sig för Romerska kyrkans herde Sandro Magister
Hur går det för de kristna i Mellanöstern? Två artiklar från Catholica
Kardinal Barbarin om relationerna med islam  
Ett Afghanistan i Medelhavet Sandro Magister
Ett martyrium i vår tid
- vad skulle du själv göra?
 
Vi kan återuppbygga Egypten om vi får hjälp av de kristna  
   
....................................................................................................................................................................................................................................................


Katolsk TV på frammarch i hela Europa

(katobs.se) Utbudet av TV-kanaler är stort. Men det handlar om stereotypa underhållningsprogram, som endast ytligt kan ge människans något mer än tidsfördriv. Kunde inte TV förmedla något annat än dessa charader och ändlösa antal filmer? Vore det inte möjligt att öppna TV-rutan och bildskärmarna mot den katolska trons skatter, dess tankar, idéer och liturgi? Uppenbarligen är det möjligt, vilket genomgången nedan visar - även i förhållandevis små ekonomier och sargade nationer.
Vid ett seminarium i Ostrava i norra Tjeckien samlades nyligen representanter för ett antal katolska TV-stationer i Europa. Initiativet kom från den amerikanska TV- och nyhetskanalen EWTN. Vi gör nedan en presentation av denna outtröttliga förmedlare av det Eviga Ordet, samt några mindre, men häpnnadsväckande goda initiativ. Till artikeln

 

 

....................................................................................................................................................................................................................................................





 


Om katolska medier i tjeckisk TV
KATOLSK OBSERVATÖR i studioprogram

(katobs.se) I ett möte med representanter för katolsk TV i Litauen, Ukraina, Tjeckien, Ungern, Slovakien och Slovenien deltog även KATOLSK OBSERVATÖR. Mötet innebar att samarbete upprättades för att underlätta nyhetsförmedling och utbyta programidéer. Närvarande var även presidenten för EWTN (Michael Warsaw), den största katolska TV-kanalen som idag når mer än 200 miljoner hushåll. EWTN samarbetar även med National Catholic Register, en webbtidskrift. Vi kommer med mera rapporter från dessa samarbeten inom kort. Alla dessa TV-stationer är helt ideella och drivs av hängivna kristna lekmän utan bidrag från kyrkan. Under seminariet sändes även ett studioprogram i direktsändning. Detta kan ses på lördag 9:15, söndag 22.00 och måndag 6.55 på denna länk:http://www.tvnoe.cz/live


EWTN, tjeckiska Televize NOE, , Lux TV i Slovakien, Exodus TV i Slovenien

samarbetar nu för att skapa goda nyher som tjänar den katolska gemenskapen.
....................................................................................................................................................................................................................................................

 

Påvens brev till de troende med andledning av Barmhärtighetens jubelår.

(katobs.se) Den 1 september utgav påve Franciskus en skrivelse med anledning av att ett "barmhärtighetens jubelår" inleds en 8 december. Brevet är kort och det innebär att påven ger fullständig avlat för de som under omvändelse besöker de traditionella kyrkor som har en särskild port, som öppnas endast under dessa år. Påven ber oss även under detta är tänka särskilt på de som inte kan göra pilgrimsresor, som inte ens kan delta i heliga Mässan på grund av sjukdom, eller att de är frihetsberövade. Påven nämner också att kvinnor som gjort abort och ångrar sig helst inte skall nekas absolution. Detta är upp till varje präst och biskop, påven vill bara markera att uppriktig omvändelse skall mötas med barmhärtighet. Likaså ger påven prästbrödradskapet Sankt Pius X rätten att ta emot bikt, något dessa präster på grund av att de inte är inkardinerade i några stift, ej haft sedan fyra biskopar vigdes utan påvligt godkännande. Detta hände 1988. Se hela brevet (engelska)

Bild: Porta Sancta, som är förseglad, utom under extraordinära jubelår. Peterskyrkan, Rom.

 
....................................................................................................................................................................................................................................................



Bilden: Jungfru Marie sju smärtor, Njutångers kyrka. Målningarna färdigställdes just när den sk reformationen beslutades av Gustav Vasa. Intill denna bild finns således Vasavapnet. Befolkningen vägrade övermåla kyrkans valv. Inte ens 1700-talets vitkalkningar drabbade denna kyra. Njutångers kyrkobesökare har levt med katolska motiv - däribland Jungfru Marie smärtor - alltsedan 1400-talets slut. Foto_katobs.se


 


Hälsingland:
Seglivad folklig helgonkult

(katobs.se) Vi har i tidigare artiklar relaterat till övergången mellan vikingatid och kristnandet av Sverige, som uppenbarligen inte bara handlade om mission från kyrkans sida, utan snarare om efterfrågan på grund av kyrkliga behov, som uppstod genom inflytelserika ätter som fått tron genom resor i fjärran länder. Här följer nu några bilder från en annan övergång - nämligen mellan vår rika medeltid och den lutherska utarmningen av det katolska fromhetslivet som följde efter den s.k. reformationen. Eller dröjde sig i själva verket vördnaden kvar för de folkkära helgonen? Varför lät man annars så mycker av den katolska bildvärlden få vara kvar i vissa kyrkor, såsom Hälsingeskatterna Njutånger och Enånger, båda med församlingar bestående av bönder och fiskare? Till artikeln

....................................................................................................................................................................................................................................................

Såg den kristna vikingadottern Estrid ut så?
Rättsmedicinsk rekonstruktion gjord med utgångspunkt från ett kranium.

 

Persongalleri från kristen gryning

(katobs.se) Risbylestenen i Täby är unik. Frånsett den solida stilen ger den oss kanske den tidigaste mariabönen i skrift i vårt land. Texten lyder:

Ulvkättil och Gye och Une de lät resa denna sten efter Ulv, sin gode fader. Han bodde i Skålhamra. Gud och Guds Moder hjälpe hans ande och själ. förläne honom ljus och paradis.

Det finns ett femtiotal runstenar där Guds Moder Maria nämns. I kyrkan i Hejnum på Gotland upptäcktes helt nyligen ett Hell dig Maria inristat i sakristians fönsternisch - i runskrift. Runristningarna ger oss unika möjligheter att få reda på något om vikingatidens människor i Täby. Den bästa kännedomen får vi om Jarlabanke-släkten under 1000-talet. Den kan vi följa i fyra generationer, eftersom inte mindre än 16 runristningar berättar om denna ätts huvudpersoner. Tredje generationens man blev mest ryktbar: Jarlabanke. Till artikeln

....................................................................................................................................................................................................................................................


En katolsk pedagogs minnen

(katobs.se) Fast sent i livet skriver den insiktsfulla pedagogen och katolska lekkvinnan Alice von Hildebrand med stor vitalitet. Hon är väl orienterad i såväl historien som i nutidens omvälvande händelser, Fast förankrad i sin katolska tro, som hon delar med miljoner andra, har hon en extraordinäör förmåga att delge den och mycket annat genom sin pedagogiska förmåga., Vi har fått en anmälan av hennes läsvärda memoarbok av diakon Göran Fäldt. Ur recensionen saxar vi följande meningar, som borde väcka tankar hos varje lärare och pedagog: "Hade Alice von Hildebrand bestämt sig för att anpassa sig till tidens idéer hade hon på grund av sin pedagogiska kompetens avancerat och fått full professorstjänst inom några år.  Men hon hade övergivit sin övertygelse och förlorat sin filosofiska instinkt. Det var också den som gjorde hennes undervisning spännande, intressant och som inspirerade många att fortsätta sina egna studier på högre nivå." Till artikeln

 
....................................................................................................................................................................................................................................................

 

Sanningens strålglans:
Aktuellare än någonsin

(katobs.se) Den 7 augusti var det 20 år sedan salige påve Johannes Paulus II utgav sin encyklika om moralläran och trons tolkning, Veritatis Splendor. Det var den tionde av totalt fjorton encyklikor. Han ägnade åtta år åt att skriva den. Det är kanske den mest genomarbetade och genomtänkta text av den enorma mängd tal, instruktioner, exhortationer, predikningar och rundskrivelser som flöt ut från denne atletiske påves penna.

Encyklikan tar upp mycket väsentliga frågor, som: Hur ska vi veta vad som är rätt och fel? Hur kan kyrkan veta det? Hur ska vi veta att kyrkans morallära är bättre än någon annan? Varifrån kommer kyrkans Läroämbete? Vilka anspråk har Läroämbetet, och hur kan de förstås? Vad är frihet? Vilket förhållande råder mellan teologisk forskning och Läroämbete och mellan individens frihet och kyrkans morallära? Är buden vi fått genom Guds ord bara förslag, som vi sedan i anpassning till tiderna kan modifiera? Vad är det vi kan reformera, och vad kan vi inte ändra? Vad sade Andra Vatikankonciliet egentligen om Läroämbetet och människans frihet? Sedan ett par år finns den i en prisvärd svensk översättning. Till artikeln

 
....................................................................................................................................................................................................................................................

Ett stort antal av påven Benedikt XVI:s s texter och tal på svenska

....................................................................................................................................................................................................................................................
  ....................................................................................................................................................................................................................................................        
 

Guds folks trosbekännelse

"Kyrkan anser det med rätta vara sin plikt att ständigt fördjupa och för varje generations krav avpassa framställningen av Guds outrannsakliga mysterier som i sig innesluter alla frälsningens frukter. Men samtidigt är det av största vikt att tillse att, under bevarande av den nödvändiga plikten att pröva, inga av den kristna trons sanningar bringas att vackla." Detta sade påven Paulus VI när han den 30 juni 1968, som avslutning på Trons år till minne av apostlarna Petrus och Paulus, proklamerade en formulering av vår katolska tro. Till artikeln

       
  ....................................................................................................................................................................................................................................................        
 

KATOLSK OBSERVATÖR

är ett ideellt projekt som drivs av några få lekmän. I redaktionen finns även en präst. Men initiativet är helt lekmannadominerat. Under våren 2008 konstituerades en stödförening med namnet FÖRENINGEN KATOLSK OBSERVATÖR. Denna förening utgör tidskriftens organisatoriska grund. Förutom medlemsavgifter och donationer från enskilda så tar föreningen emot bidrag från Stiftelsen Katolska Akademin. Huvudsakligen går bidragen till IT-kostnader och rättigheter. Arvoden och löner förekommer ej.

       
KATOLSK OBSERVATÖR 2012 All rights reserved
FÖRENINGEN KATOLSK OBSERVATÖR, BOX 4337, 102 63 STOCKHOLM