Svenska flaggan och fädernas tro

Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till åminnelse av Gustav Vasas val till kung 1523 och av 1809 års regeringsform. Den blev officiell helgdag 1983. Innan dess kallades den för Svenska flaggans dag.

Om vi från katolsk synpunkt reflekterar över dessa händelser borde nationaldagen snarast vara en sorgens dag. Med Gustav Vasas maktövertagande började avvecklingen av Sverige som ett katolskt kungadöme och en spirande katolsk kulturnation. Biblioteket i Vadstena drog till sig lärda från hela Europa, i Strängnäs hade renässanshumainsten Kort Rogge infört en bildningsnivå som tidigare saknats. Kloster byggdes i Mariefred, Eskilstuna, Nydala, Alvastra, Gudhem och många andra platser. Men Gustav Vasa och framförallt hans son Karl IX gjorde allt för att riva ner, bryta upp och förtrycka allt som kunde hota kungens makt över själarna.

Vi kan dock ändå beakta att det i flaggan finns en hel del katolskt kristen symbolik som ingen kan urvattna med andra nationella värden. Till artikeln

 

(CNA) Är den nya grundlagen som påven Franciskus utfärdade den 13 maj bara en modernisering av Vatikanstatens civila konstitution eller något mycket mer - kanske till och med en kopernikansk revolution i hur Vatikanstaten fungerar och förstår sig själv?

Påven Franciskus sade att han utfärdade den nya lagen "för att svara på vår tids behov". Och professor Vincenzo Buonomo, rådsmedlem i Vatikanstaten och rektor för Lateranuniversitetet, betonade i veckan att denna reform, den första på 23 år, endast syftar till att betona och värdera vissa av statens aspekter, samtidigt som den ger den vad han kallade en förnyad "missionär drivkraft".
Till artikeln

Kardinal Anders Arborelius i tysk intervju:

"Den tyska rösten är inte den viktigaste"

(katobs.se) Den 26 april publicerade den stora katolska dagstidningen Die Tagespost en aíntervju med vår biskop, kardinal Anders Arborelius OCD. I intervjun uppmuntrar biskopen till ett intensivare engagemang i kyrkans lära - och varnar för falska förväntningar på den synodala vägen. "Den lokala kyrkan måste alltid hitta sin väg i dialog med den universella kyrkan. Detta kommer inte att bli lätt för tyska katoliker", säger kardinal Arborelius. Till artikeln

Tecken på hopp och förnyelse i den katolska
kyrkans dramatiska nedgång på Irland

(katobs.se) I det förr så katolska Irland minskar mässdeltagandet dramatiskt, även så prästkallelserna. Skandalen med övergrepp av präster, den sociala omvälvningen på 1960-talet, materialism och "dåligt prästerskap" bidrog alla till den katolska kyrkans dramatiska nedgång på Irland under de senaste 50 åren. Men det finns hopp. Ungdomen börjar söka efter Gud, och de längtar efter en kyrka som lever sin tro, traditionellt, men inte rutinmässigt. Till artikeln

Kardinalerna Müller och Burke tillrättavisar
tyska biskopar om välsignelse av samkönade unioner

(CNA) En synod av tyska biskopar godkände med en överväldigande majoritet kyrkans välsignelse av samkönade unioner och unioner mellan skilda och omgifta katoliker, men åtgärden har mött hård kritik från vissa medlemmar av den katolska hierarkin som har anklagat de tyska biskoparna för att överge tron. Den tyske kardinalen Gerhard Müller och den amerikanske kardinalen Raymond Burke tillrättavisade de tyska biskoparna och krävde att de skulle bestraffas i en intervju i EWTN:s program "The World Over", som sändes på torsdagskvällen den 16 mars. "Det måste bli en rättegång och de måste dömas och de måste avsättas från sina ämbeten om de inte omvänder sig och inte accepterar den katolska läran", sade Müller under intervjun. Till artikeln

Efterträdare till den helige Augustinus

Benedikt XVI som älskade sanningen visste att sanning inte är ett abstrakt koncept utan ett möte med en älskad person: Jesus

Ur specialnumret av den franska tidskriften La Nef ”DOSSIER SPÉCIAL Benoît XVI” La Nef nr 355 februari 2023 har vi hämtat denna betraktelse av kardinal Robert Sarah.

(La Nef) Bland alla hyllningar som har kommit Benedikt XVI till del efter hans död framhåller de flesta vilken stor teolog han var. Ja, det var han utan tvekan. Hans verk kommer att bestå i långa tider inom detta område. Hans lysande böcker är redan klassiker. Men vi får inte ta miste, hans storhet ligger inte framför allt i den akademiska genomgången av teologiska koncept utan framför allt i det teologiska djup vi finner i hans betraktande av de gudomliga sanningarna. Benedikt XVI hade gåvan att låta oss se Gud rakt igenom Guds egna ord. Jag tror mig kunna säga att alla hans predikningar var frukten av en andlig erfarenhet som gjorde ett outsägligt intryck på mig. Detta gör honom till en sann efterträdare till den helige Augustinus, den lärde doktorn med vilken han kände sig vara en andlig själsfrände. Till artikeln

Kardinal George Pell
1941 - 2023

(CNA) Kardinal George Pell, prefekt emeritus för Vatikanens sekretariat för Ekonomi, avled den 2 januari vid 81 års ålder. Den australiensiske prelaten drabbades av ett hjärtstillestånd och avled kl. 20.50, bekräftade hans sekreterare för EWTN.

Pell, som var en stor kyrklig personlighet både fysiskt och intellektuellt, tjänstgjorde under många år som ärkebiskop i Melbourne och sedan Sydney innan påven Franciskus utsåg honom till att leda Vatikanens ekonomidepartement 2014.

Han redovisade sina minnen av påven Benedikt XVI under en djupintervju med EWTN News.

På frågan om hans reaktion på nyheten den 31 december sade kardinalen: "Jag var mycket ledsen" eftersom "jag hade kände honom mycket väl, jag beundrade vad han gjorde, jag tycker att han var mycket bra för kyrkan och därför var det sorgligt att se en annan underbar fas i kyrkans historia ta slut" Till artikeln

Video med kardinal Pell:

Kardinal Pell inför påve Benedikt XVI:s begravning.
Intervju med kardinal Pell från den 3 januari 2023

Artiklar i KATOLSK OBSERVATÖR om kardinal Pell:

Fyra år av anklagelser och tretton månader i fängelse
Islam och vi

Påve Emeritus Benedikt XVI

Ett urval av Påve Benedikts texter på svenska
i har under åren översatt fler än 100 texter av påve Benedikt XVI
Se här en lista över några av dem

Farväl till Benedictus XVI: 'Ödmjuk arbetare i Herrens vingård' - Vatican News
Påve Benedikt "den kloke" - Från Katolsk Magasin
Påve Benedikts liv i sammanfattning (NCRegister och Katolsk Horisont)
Påvens avsägelse från 2013
Regensburgstalet
...och i dess efterdyningar
Påve Benedikt och traditionen
Många artiklar om påve Benedikt (norska)
Påve Benedikt i bilder

(katobs.se) Om kyrkan framöver skall bli mer ”synodal”, som den helige fadern önskar, så kommer ett fokus oundvikligen att ligga på de troendes gemensamma normer, på beslutsformer, rättigheter och skyldigheter och på fördelningen av befogenheter inom kyrkan. Ju fler som då kan en del om kyrkorätten, desto bättre är det. Och då krävs latin. Detta menar skribenten Lars F. Eklund i en artíkel vi fått. Många menar att latinet är ett utdött språk och därför ska det inte användas i kyrkliga sammanhang, allra minst i liturgin, då detta utgör ett hinder att förstå den. Men detta resonemang tillbakavisas här genom en rad exempel som visar, att vi redan kan mycket latin, då det finns internaliserat i vårt språk. Till artikeln

Slutreplik av Lars F. Eklund:

Den romerska liturgins traditionella former är vägen framåt  - inte bakåt

(katobs.se) "Det är sannerligen inte en ”återgång” till något, utan helt framåtsyftande. Ett försenat förverkligande av konciliets faktiska beslut." Så skriver Lars F. Eklund i sitt gensvar till p. Anders Piltz OP:s artikel om liturgireformen. Detta blir också det sista inlägget i denna debatt. Till artikeln

Debatt:

Konciliet eller Consilium?
Till frågan om liturgireformens förverkligande

(katobs.se) Alltsedan Det Andra Vatikankonciliets signaler om en ny liturgi, och framförallt den reform som följde med nya konstitutionen Missale Romanum år 1969, har en diskussion förts om vilken liturgisk ordning som bäst tjänar de troende. Många ansåg att den nya ordningen medförde stora ingrepp i det som man tidigare var van vid, och även folkspråkens införsel som primat över latinet, gjorde att lekfolket kände sig främmande i sin egen kyrka. Andra menade att detta var en reform som äntligen aktiverade de troende i själva mässan. Många ordnar och en del prästgemenskaper kunde dock fira heliga Mässan enligt samma ordning man var van vid sedan sekler. Men inte ute i församlingarna. Med Motu propriet Summorum pontificum gav dock påve Benediktus XVI en öppning: Det som alltid varit tillåtet kan inte förbjudas. Därmed infördes "den av den salige Johannes XXIII promulgerade och aldrig avskaffade utgåvan av det romerska missalet som en särskild form av kyrkans liturgi". Under nuvarande pontifikat har den äldre mässordningen starkt undertryckts - i vårt eget stift kan den inte längre firas i en församlingskyrka t.ex. Följande text är ett debattinlägg i frågan av skribenten Lars F. Eklund. Till artikeln

Replik av p. Anders Piltz OP till Lars F. Eklund:

Större rikedom efter liturgireformen

(katobs.se) "I praktiken har latinet ersatts med folkspråket i den romerska riten. Den verbala enhetligheten över hela världen har gått förlorad. Men vinsten med ett gudstjänstfirande på det talade språket är uppenbar. Nu finns en ojämförligt större rikedom av bibelläsningar och böner, vars innehåll är lika överallt där den romerska riten firas, det vill säga i hela världen. Kyrkan har ur sitt rika förråd tagit fram nytt och gammalt – och detta ska firas med så stor skönhet och värdighet som möjligt."

Detta skriver p. Anders Piltz OP i ett gensvar till Lars F. Eklunds artikel om liturgin. Där framhåller han att "I praktiken har latinet ersatts med folkspråket i den romerska riten. Den verbala enhetligheten över hela världen har gått förlorad. Men vinsten med ett gudstjänstfirande på det talade språket är uppenbar. Nu finns en ojämförligt större rikedom av bibelläsningar och böner, vars innehåll är lika överallt där den romerska riten firas, det vill säga i hela världen. Kyrkan har ur sitt rika förråd tagit fram nytt och gammalt – och detta ska firas med så stor skönhet och värdighet som möjligt." Till artikeln

Ny artikelserie:

Kardinal Caffarra - outröttlig kämpe för familjen

(katobs.se) Den 6 september 2017 avled kardinal Carlo Caffarra. Han lämnade efter sig en mängd böcker, artiklar och tal som han höll under fyrtio år. Framförallt var han en stor tänkare när det gällde familjen. Det fulla skyddet av varje mänskligt liv och kampen mot alla sätt att kränka den mänskliga personens värdighet – som han ofta och så vackert talade om – låg honom närmast om hjärtat. Han var också med att grunda Det Påvliga Institutet för studier av äktenskap och familj 1982 (detta ombildades av påve Franciskus med helt annat inriktning 2017). Vår redaktion har haft flera kontakter med kardinal Caffarra. Vi översatte redan 2005 en artikel av honom. Han gav oss även tillåtelse översätta ett tal han gav i Valencia 2006, om äktenskap och familj. Han hade då vänligheten att skicka oss ett brev med rättigheten att översätta och publicera artikeln, och även ett förtydligande. Mot bakgrund av den stora kris som hela vår samhällsbyggnad idag upplever just på grund av upplösningen av familjen som grundval, kommer vi att utge ett urval av kardinal Caffarras texter i översättning. Han var inte bara en förmedlare av Kyrkans lära, utan i högsta grad en självständig tänkare, mycket insatt i vår tid och uppmärksam på alla trender. Vi kallar serien "Caffarras tankar". Till artikeln

Förstår vi islam?

Islam i KATOLSK OBSERVATÖR

(katobs.se) Vi har samlat ett antal artklar ur vår utgivning, som behandlar islam och förhållandet mellan islam och kristendom:

Guds folks trosbekännelse

"Kyrkan anser det med rätta vara sin plikt att ständigt fördjupa och för varje generations krav avpassa framställningen av Guds outrannsakliga mysterier som i sig innesluter alla frälsningens frukter. Men samtidigt är det av största vikt att tillse att, under bevarande av den nödvändiga plikten att pröva, inga av den kristna trons sanningar bringas att vackla." Detta sade påven Paulus VI när han den 30 juni 1968, som avslutning på Trons år till minne av apostlarna Petrus och Paulus, proklamerade en formulering av vår katolska tro. Till artikeln

KATOLSK OBSERVATÖR

är ett ideellt projekt som drivs av några få lekmän. I redaktionen finns även en präst. Men initiativet är helt lekmannadominerat. Under våren 2008 konstituerades en stödförening med namnet FÖRENINGEN KATOLSK OBSERVATÖR. Denna förening utgör tidskriftens organisatoriska grund. Förutom medlemsavgifter och donationer från enskilda så tar föreningen emot bidrag från Stiftelsen Katolska Akademin. Huvudsakligen går bidragen till IT-kostnader och rättigheter. Arvoden och löner förekommer ej.