av Teol. Dr Ingvar Fogelqvist

(Föredrag hållet i Sankt Eriksgruppen
den 27 september 2006, Domkyrkoförsamlingen)

I den nicenska trosbekännelsen bekänner vi vår tro på Gud som ”skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är”. Hänvisningen till den osynliga skapelsen syftar på de helt och hållet andliga varelser, som bibeln kallar änglar (av grekiskans angelos = ”budbärare”). Änglarna är alltså inte mytiska utan verkliga; de är inte ett valfritt tillägg till den katolska tron, utan deras existens är ”en uttalad trossanning” (KKK # 328).

Människor har ibland haft svårt att tro på änglarnas existens. Redan i Nya Testamentet kan vi läsa att en grupp som kallas sadducéerna förnekade att de fanns (Apg 23:8). Så har även i senare tid materialister och rationalister gjort, vilka försökt bortförklara änglarna i Skriften genom att hävda att de är personifieringar av gudomliga attribut eller är symboler för olika dygder. Änglarna tillhör visserligen inte det mest centrala i Uppenbarelsen, men de tillhör den helt och fullt, och vi ser att de ibland utför viktiga uppdrag i frälsningshistorien å Guds vägnar. Kristi liv i synnerhet är omgiven av deras verksamhet (# 331).

Änglarnas natur, antal och ordning

Petro da Cortona: Änglahuvud

Som andliga varelser är änglarna utrustade med både intellekt och fri vilja, vilka är fullkomligare än människornas, men väsentligt ofullkomligare än Guds oändliga kunskap och vilja. Änglarna kan inte upptända vår kärlek, de kan inte förändra vår vilja, de kan inte upplysa vårt intellekt, utom att aktivera de lägre sinnesrörelserna och undanröja vissa hinder för förståelsen. De känner inte till Guds hemligheter (1 Kon 2:11), har inte kunskap om människohjärtat (1 Kon 6:39) och har inget säkert förutvetande om framtiden (Jes 46:9). Kunskap om människan får de genom att hon öppet uttrycker sina tankar och föreställningar. Änglarnas vilja är fri och mäktig. De fattar oåterkalleliga beslut. Samtidigt är de skapade varelser, helt beroende av Gud.

Änglarnas antal är enligt Skriften mycket stort: ”tusen gånger tusen voro hans tjänare, och tiotusen gånger tiotusen stodo där till hans tjänst” (Dan 7:10). Det totala antalet änglar överskrider tydligtvis det totala antalet människor som levat och någonsin kommer att leva. Det är en trösterik tanke, att det bortom vår värld där Gud som ofta negligeras och kränks, finns en högre och syndfri värld, änglarnas värld, där Gud får motta heder och ära; han tillbedes och betjänas med fullständig hängivenhet.

Rafael: Kerubimer i det sixtinska kapellet

De olika bibliska namnen tyder på existensen av en differentiering och ordning bland änglarna. Sedan Pseudo-Dionysios (4-500-talen) räknar man i traditionen med nio körer eller ordningar, vilka i sin tur bildar tre hierarkier: serafim, kerubim, tronänglar – väldigheter, makter, herrar – furstar, ärkeänglar, änglar. De två första hierarkierna kallas angeli assistentes (tronassistenter vilka direkt kontemplerar Guds härlighet) medan den sista utgörs av angeli ministrantes, Guds tjänare och budbärare. Av de sju ärkeänglar som nämns i Tobit 12:15 finns endast tre namn omnämnda i Bibeln: Mikael, Gabriel och Rafael. Kyrkan har genom tiderna varit återhållsam med att namnge andra änglar.

När skapades änglarna?

Enligt Fjärde laterankonciliet (1215) skapades änglarna ”från tidens början” (abinitio temporis). Exakt när detta skedde är inte helt klart och är en svår fråga, eftersom änglarna existerar utanför tiden. Änglarna skapades inte av all evighet (ab eterno) – de är inte emanationer från Guds substans som gnostikerna menade –, och därför måste de ha skapats antingen före, under eller efter skapelsen av det materiella kosmos. I synnerhet tycks de ha blivit skapade före människan. Uppfattningen att änglarna skapades före den materiella världen omfattas av åtskilliga kyrkofäder, i synnerhet grekiska. S:t Augustinus tycks ha menat att änglarna skapades samtidigt med den materiella världen, då han tolkade uttrycket ”himmel och jord” i Gen 1:1 såsom syftande på den andliga respektive den materiella världen.

Den uppfattningen blev med tiden allt vanligare, i synnerhet efter Fjärde laterankonciliet, där det heter att Gud skapade änglarna och den materiella världen ”på en gång” (simul) från tidens början, och först ”sedan” (denique) skapade han människan. Texten finns återgiven i KKK # 327 (tyvärr har den svenska översättningen inte översatt simul). Med ”på en gång” (simul) menas en slags samtidighet, som visar på den gemensamma enheten i hela skapelsen. Aven S:t Thomas av Aquino menar att Gud skapade allting samtidigt, ett enda universum.

Francesco Bottcini c:a 1470

Ärkeänglarna Mikael, Gabriel och Rafael

Endast Mikael kallas uttryckligen ärkeängel i Bibeln (se Judasbrevet 9), men en gammal tradition och kyrkans liturgi ger samma titel också åt Sankt Gabriel och Sankt Rafael. De firas liturgiskt den 29 september.

Det hebreiska ordet Mikael betyder ”vem är som Gud?” Han har alltid beskrivits som en väldig krigare, vilken från begynnelsen bekämpar satan och hans demoner, och sedan även alla fiender till Guds folk och Kristi kyrka på jorden. Han är ”den store änglafursten, han som beskyddar ditt folk” (Dan 12:1). Åtskilliga ingripanden och visioner av Sankt Mikael har rapporterats både under det gamla och det nya förbundet. Berömd har hans framträdande på berget Gargano i Apulien (Italien) blivit under påven Gelasius tid (492-496), där en helgedom upprättats i den grotta som han visade sig i.

Namnet Gabriel betyder ”Guds man”. Så gott som alla uppdrag och manifestationer av denne ärkeängel är nära förknippade med Messias’ ankomst. Den viktigaste är naturligtvis när Sankt Gabriel visade sig för Jungfru Maria och kungjorde Guds människoblivande och Kristi födelse. Det verkar troligt att Gabriel var den ängel som kom med glädjebudet till herdarna som höll vakt över sin hjord den natt då Jesus föddes (Luk 2:8-14). Även den ängel som uppenbarade sig för Josef i drömmen (Matt 2:13) kan mycket väl ha varit Gabriel.

Det hebreiska ordet Rafael betyder ”Gud helar”. Berättelsen om Tobias, far och son i Tobits bok innehåller den storslagnaste angelofani som finns i Bibeln, och den rör sig kring manifestationen av ärkeängeln Rafael som uppträder under det antagna namnet Asarja. I slutet av berättelsen avslöjade han sin identitet och sitt verkliga namn, tillsammans med det verkliga syftet med sitt uppdrag: ”Gud sände mig också för att ge bot åt dig och åt Sara, din svärdotter. Jag är Rafael, en av de sju änglar som står beredda hos Herren” (Tob 12:14-15). Rafael, den gudomlige helaren kan även ha varit den ängel som var verksam vid dammen i Betesta i Jesu tid (se Joh 5:4). Rafaels helande tjänst kan fortfarande bevittnas i de mirakulösa helanden som sker i vår egen tid vid de många helgedomar och vallfärdsorter, som finns i den kristna världen.

Giotto: detalj

Skyddsänglarna

I brevet till hebréerna 1:14 läser vi: ”Är inte änglarna andar i Guds tjänst, sända att tjäna dem som skall få sin del av frälsningen?” Det är alltså de goda änglarnas uppgift att beskydda människor och vara angelägna om deras frälsning. Skyddsänglarnas uppgift är både att vägleda människor till goda tankar, gärningar och ord samt att bevara dem från det onda. Enligt Thomas av Aquino, får sig varje människa tilldelad en skyddsängel när hon föds. Samtidigt börjar genast en demon härja runt barnet, avundsjuk som han är på barnets kallelse till evig salighet, något som han själv gått miste om. Efter dopet blir barnet stärkt genom Kristi stryka och den gode ängeln blir starkare och mer kapabel att försvara den själ som blivit honom anförtrodd av Kristus. Sedan 1600-talet finns det en särskild fest i som firar skyddsänglarna. Dagen firas den 2 oktober.

Inte bara enskilda individer befinner sig under änglarnas beskydd utan även nationer, kyrkor och gemenskaper. I profeten Daniels bok kan vi läsa om att såväl perserriket, israeliterna och grekerna hade ”änglafurstar” som beskyddare (10:13-21). Om nu politiska och civila strukturer kan få privilegiet att ha skyddsänglar, är så i ännu högre grad fallet med kyrkliga gemenskaper som stift, församlingar och kyrkor. Enligt en bokstavlig tolkning av Uppenbarelseboken, var änglar utsedda för var och en av de sju kyrkorna (1:20).

Fra Angelico: Bebådelsen

Vördnaden för de heliga änglarna

Under århundradenas lopp har kyrkans lära om änglarna tagit sig uttryck i olika fromma övningar. Änglarna har antagits som skyddspatroner för städer och sammanslutningar; stora helgedomar till deras ära har utvecklats, som Mont-Saint-Michel i Normandie och San Michele Gargano i Apuilien, var och en med sina festdagar; hymner och andakter (inklusive litanior och novenor) till de heliga änglarna har komponerats. Inte minst har andakten till skyddsänglarna antagit många olika former. Den helige Bernard av Claivaux hörde till de främsta tillskyndarna av den fromheten.

Vördnaden för de heliga änglarna har givit upphov till andaktsformer som kännetecknats bland annat av följande:

• Innerlig tacksamhet mot Gud för att han satt dessa heliga himmelska andar till människans tjänst;
• Insikten om att ständigt leva i Guds änglars närvaro leder till lugn och förtröstan i svåra situationer, eftersom Herren leder och beskyddar de troende genom änglarnas tjänst. Bland bönerna till skyddsänglarna är Angele Dei (”Guds ängel”) särskilt populär och bes ofta av familjer vid morgon- och aftonbön eller vid Angelus.
• Ärkeängeln Mikael har som uppgift att försvara kyrkan mot tidens ondska och att bistå de kristna att motstå demonerna. Kyrkan uppfattar därför Mikael som sin beskyddare och hjälpare i hennes kamp att försvara och utbreda Guds rike. En berömd bön till ärkeängeln Mikael (Sancte Michael Archangele) komponerades av påven Leo XIII (1810-1903). Det var efter Mässan den 13 oktober 1884 som han fick en fasansfull vision av helvetet, varifrån han hörde satan som hotade att förstöra kyrkan. Djupt bekymrad komponerade Leo en särskild bön till den helige Mikaels ära och befallde att den skulle reciteras efter varje eukaristifirande i hela kyrkan. Bönen fortsatte att reciteras ända till 1964, då den avskaffades. Påven Johannes Paulus II har dock uppmanat de troende att på nytt be Leos bön dagligen. *

Till ärkeängeln Sankt Mikael
(Sancte Michael Archangele)

Till skyddsängeln (Angele Dei)