Vilken glädje är det inte att se Herren tillsammans med sina lärjungar äta och dricka, honom som du tidigare såg hänga på korset, och med stor glädje kyssa de ljuvliga sår, över vilka du nyligen med stort medlidande gråtit! ”Detta är den dag som Her­ren har gjort. Låt oss på den fröjdas och vara glada” [Ps. 118: 24]. Denna dag såg Ab­raham i anden, han fick se den och gladde sig. Ty så säger Herren i evangeliet: ”Er fader Abraham jublade över att få se min dag. Han fick se den och gladde sig” [Joh. 8: 56].

Såsom de heliga fäderna utlagt texten, såg Abraham Herrens dag, när han, som en bild för den heliga Treenigheten, som gäster tog emot de tre änglarna. Han tog emot dem, såsom skriften säger, under ett träd [1 Mos. 18: 8]. […] För att bjuda dem slaktade han en fin ungkalv, och tillsammans med mjölk och smör ställde han fram för dem bränt, ugnsbakat bröd.

Här, mina bröder, är ett stort mysterium. Man kunde mena att dessa rätter inte hade mycket smak; de har mörk färg, men i dem finns på ett fördolt sätt vår herre Jesus Kristus. Han ligger där övertäckt. Låt oss alltså med de heliga kvinnor som evangelisten i dag berättar om gå till skrifternas grav, låt oss gå med den fromma hängivenhetens kryddor, låt oss här söka vår Herre, låt oss söka honom med tro, med hän­givenhet, med kärlek. Detta är de kryddor som vi bör bära med oss till den­na grav, om vi vill finna Jesus. Men vem skall för oss vältra bort stenen från ingån­gen till graven, dvs. det täckelse som vilar över skrifterna, så att vi kan finna vad vi sö­ker? Må hans ängel, hans nåd, vara med oss!

Vad är alltså trädet? Det är det som den söta druvan hängde på och ur vilken det vin flöt fram som i dag skänker glädje åt hela världen. Tänk på den druvklase som Israels barn bar på en stång. Vad är druvklasen på stången annat än Kristus på korset? I dag, mina bröder, hämtar hela världen näring från det som flöt från det. Ty vilken kristen dricker inte i dag av Kristi blod? Vad såg Abraham i den goda kalven annat än det offer som är framburet för hela världens frälsning? Ja, han är den goda kalven, som genom sin död återlöste hela världen, som ger hela världen att äta av sitt kött, som med sina horn nedkämpar djävulen och hans änglar, som med sina ho­var inte upphör att sparka ut de jordiska begärelserna ur våra hjärtan.

Vad skall vi då säga om det brända, ugnsbakade brödet? Vad är ett bröd i aska? Vem är detta bröd? Den, om vilken judarna, enligt profetens Jeremias ord, sade: ”Kom, låt oss baka in trä i hans bröd” [Jer. 11: 19]. Återigen trä, återigen Kristi kors! Och vad är brödet annat än Kristi kropp? Han säger: ”Brödet som jag skall ge är mitt kött, som jag ger för att världen skall leva” [Joh. 6: 51]. Vad är alltså brödet i askan? Det brända brödet som gräddas och blir täckt med aska. Och vad är askan annat än jorden? Är den inte ett tydligt tecken för Kristi grav? Brödet i askan, Kristi kropp i jordens inre. Men varför får vi här en påminnelse om tretalet? Abraham befallde ju att de ugnsbakade bröden skulle bakas av tre mått mjöl? Varför, om inte för att han i anden såg, att såsom Jona var i  den stora fiskens buk i tre dagar och tre nätter, så skulle Kristi kropp vara i graven i tre dagar och tre nätter [jfr Matt. 12: 40]? Liksom alltså Herrens lidande betecknas av kalven som han [Abraham] dödade, graven av det ugnsbakade brödet, så menas med mjölken uppståndelsens ljuvlighet.

Ur Sermo 11, ed. Raciti, s. 94-96

Översättning från orginalspråk: Alf Härdelin

Katobs.se med exklusiva rättigheter