"Jag tror inte att den helige Fadern behöver ta emot råd från mig"

Msgr Schmitz

Kristus Konungens instituts Monsignore Schmitz talar om Summorum Pontificum

Denne teolog ser påvens motu proprio som något som gör det möjligt för de kristna att få en mera omfattande tillgång till “kyrkans underbara skatt av liturgisk visdom”.

av Brian Mershon

Msgr. Michael Schmitz har beviljat Inside the Vatican följande intervju om det apostoliska brevet i form av motu proprio Summorum Pontificum. År 2000 blev han generalvikarie och provincial för Kristus Konungens Institut i USA. Msgr. Michael Schmitz prästvigdes av den dåvarande kardinal Ratzinger år 1982, efter avslutade studier i dogmatisk teologi. Efter avslutade studier vid det Gregorianska universitetet i Rom där han tog en doktorsexamen i dogmatisk teologi gjorde påven Johannes Paulus II honom till sin kaplan år 1998.

Kristus Konungens institut (Institutum Christi Regis Summi Sacerdotis) som grundades år 1990 ligger nära Florens, i Gricigliano, Italien och där ligger också det tillhörande internationella seminariet. Det grundades ursprungligen i Gabon i Afrika och där har det fortfarande många missioner. Institutet grundades av Msgr.Gilles Wach, STD, Generalsuperior, tillsammans med medgrundaren fader Philippe Mora, STD. Både Msgr. Wach och fader Mora fick sin prästerliga utbildningen under ledning av framlidne kardinal Siri i Genua. Genom biskoparnas inbjudan firar institutet i mer än 50 stift över hela världen mässa enligt 1962 års mässordning.

Fråga: Vad betyder frisläppandet av den klassiska romerska riten för katoliker över hela världen?

Svar: Den universella tillåtelsen att fira den klassiska romerska riten så som den Helige Fadern beskriver det i sitt motu proprio Summorum Pontificum kommer att hjälpa människorna att på ett mera balanserat sätt se på kyrkans underbara skatt av liturgisk visdom, som inte kan och ej heller bör begränsas till en enda tidsperiod. Liksom i allt som har att göra med hur hon uttrycker sitt sakramentala liv hämtar kyrkan i sin lära inspiration ur en gudomlig källa, vars rikedom i alla tider utvecklats med hjälp av den helige Ande. Både för präster och för lekmän kommer det att bli en underbar gåva att få tillgång till hennes rikedomar utan att behöva vara orolig och nervös för hur andra skall uppfatta detta ”tilltag”.

Fråga: Även om den klassiska romerska ritualen släpps fri och detta sker i rättvisans namn, hur tror ni att det praktiskt sett kommer att fungera eftersom så många präster inte kan latin eller rubrikerna i dagens kyrka?

Svar: Den heliga Stolen har lyckligtvis under de senaste 19 åren tillåtit många prästerliga kommuniteter att grundas och dessa kan nu hjälpa sina kollegor bland prästerna att lära sig att upptäcka detta vackra liturgiska arv. Under biskoparnas kloka ledning, till vars ”visa kärlek och omsorg om själarna” (charity and prudence) hans Helighet vädjar, kommer dessa kommuniteter säkert att frikostigt öppna sina hjärtan för att möta den vitt spridda önskan om den klassiska romerska riten. De kan sedan i våra församlingar hjälpa alla de präster som är intresserade att lära känna hur man firar denna liturgi med med den exakthet som sann skönhet kräver.

Fråga: En av de två förutsättningar som biskoparna i SSPX-sällskapet sedan år 2000 har bett om var ett erkännande av det som de nio kuria-kardinalerna påtalade år 1986 nämligen att den klassiska romerska liturgin i själva verket aldrig hade upphävts. Denna begäran blockerades därefter på grund av hänsyn tagen till många europeiska biskopar. Nu när detta första steg har tagits, vad tror ni kommer att hända härnäst?

Svar: Jag är inte mycket för att ge förutsägelser om framtiden, jag är ingen profet..., så ni får förlåta mig men jag föredrar att inte besvara denna fråga.

Det finns bara en sak som jag är säker på, och det är att den heliga Försynen har fört oss till detta viktiga ögonblick, som bara är början på en ytterligare rad av rika nådebevis som Gud kommer att låta kyrkan få ta del av i denna händelses efterföljd. Ja, den heliga Fadern underströk att missalet från år 1962 aldrig har upphävts, men vi måste bemanna oss med tålamod och sträva efter en ännu större förståelse av hur liturgi, tålamod och enhet hör samman i kyrkan av idag. Låt oss inte glömma bort att korsoffret som är och har varit det liturgiska mysteriets centrum i alla tider och källa till den mystiska kroppens enhet, var och är i första hand en akt där vi uttrycker vår lydnad till Gud i Hans kyrka.

Fråga: Tor ni att det finns tillräckligt skäl för påven att bevilja SSPX deras andra villkor, nämligen att upphäva exkommuniceringen eller förklara den för ogiltig?

Fråga: För någon som inte känner till alla detaljerna i de förhandlingar som förts mellan den Heliga Stolen och St. Pius-sällskapet är det svårt att ge en nyanserad bedöming av hela problemet. Jag är emellertid förvissad om att den Helige Fadern kommer att behandla frågan med iakttagande av lika stor rättvisa och faderlig omsorg som den han visat mot alla som håller fast vid till den klassiska romerska mässordningen.

Fråga: Hur tror ni att frisläppandet av den klassiska romerska liturgin kan hjälpa till att kyrkan i hela världen nytt liv?

Svar: Eftersom jag har fått ta emot den stora nåden att ha blivit vigd till det heliga prästståndet, har jag alltid upplevt att det liturgiska mysteriet inte bara är nyckel till och centrum i kyrkans liv, som den helige Fadern så många gånger har upprepat, utan även att alla altarets tjänares prästerliga liv till stor del beror på hur de personligen upplever det liturgiska firandet av det heliga mässoffret.

Därför är jag övertygad om att om man i hela världen, fridfullt och utan ständiga dispyter, får tillgång till det liturgiska djup som kyrkan erbjudit präster och lekmän under alla århundraden kommer detta att återuppliva och stärka kyrkans mystiska kropp i mycket hög grad. Jag är särskilt övertygad om att prästerliga kallelser kommer att väckas genom möjligheten att få en djupare insikt i liturgins mysterium.

Fråga: Tror ni på tanken att om Gudsfolket korrekt och väl deltar i den heliga mässans liturgi, så som vi påminns om att göra i Sacrosanctum Concilium, så är detta i sanning ett värdigt mål, även för den klassiska romerska liturgin?

Svar: Folkets korrekta deltagande i den heliga mässordningen underströks redan av många personer före dokumentet ni nämner. Pius XII:s encyklika Mediator Dei omnämner uttryckligen vilken teologisk betydelse detta deltagande har. Det råder inget tvivel om att vår Heliga Moder när hon stod under Korset deltog helt och fullt i sin sons offer.
Detta äkta deltagande i mässans heliga mysterium, under kyrkans varsamma ledning, kan även uttrycka sig i den kompletterande liturgiska musiken eller de lämpliga responsorierna. Det yttre deltagande kommer emellertid endast då äga en andlig mening om det medföljs av ett inre deltagande som efterliknar det som vår Heliga Moder hade då han stod under korset.

Fråga: Tror ni att den ortodoxa kyrkan mycket noga följer vad påven gör när han försöker återställa den latinska liturgiska traditionen?

Svar: Vi vet alla att vår helige Fader är en utomordentligt lärd person och vi kan vara säkra på att ingenting som är av denna stora vikt någonsin kommer att undgå honom. Vi kan bara hoppas att den heliga Stolens alla ansträngningar att försona de ortodoxa kyrkorna – i vilket han för vidare en lång tradition som följts av många överhuvud i den romerska kyrkan – kommer att välsignas med andlig framgång.
Den vikt som den ortodoxa världen med rätta lägger vid liturgin kommer säkert att få dess representanter att ompröva sin inställning till vår teologiska position, om vi bara kan visa dem att vi äger samma respekt för våra egna liturgiska källor som de har för sina traditioner.

Fråga: Om ni ser till egen erfarenhet, tror ni att många stiftsseminarister och stiftspräster är intresserade att fira mässan enligt den klassiska romerska mässordningen? Har ni något bevis för detta och kan ni ange det i siffror?

Svar: Hos unga präster och seminarister finns ett mycket stort intresse att fira mässa enligt den klassiska romerska mässordningen. Beviset jag kan ge är av helt allmän art och jag kan säga att jag varit i kontakt med hundratals unga präster och unga män som fått en kallelse och de har alla förhört sig om Kristus Konungens institut och om hur vi praktiserar liturgin hos oss.
Vi får själva ta emot så många kallelser att vi måste göra ett urval eftersom vi inte kan ta emot dem alla. Våra krav är ganska hårda, men en mycket stark identitetskänsla i vår andlighet och i vårt gemenskapsliv i kombination med en kärleksfull trofasthet till hela den katolska traditionen är naturligtvis något som är mycket tilldragande på unga män som äger en djup inre motivation.

Fråga: Man har sagt mig från mera än ett håll att mer än hälften av seminaristerna vid ett påvligt kollegium och seminarium i USA önskar fira mässan enligt den klassiska romerska mässordningen. Är ni förvånad att höra detta?

Svar: Mot den bakgrund jag just har skisserat upp är jag inte bara inte alls förvånad utan jag känner till andra seminarier där det också är så.

Fråga: Vad tror ni att detta kan ha för betydelse på undervisningen i seminarierna i framtiden?

Svar: Det är inte upp till mig att ge anvisningar om hur undervisningen skall ske i andra seminarier, men vore det inte underbart om alla seminarister skulle få ta del av samma erfarenhet inom det liturgiska livet och den nåd som tusentals fått äga före dem och som har givit kyrkan ett oräkneligt antal helgon i hennes historia?

Fråga: Vilken vikt tror ni att påven lägger vid den klassiska romerska ritens roll när det gäller att skap en sann ”reformernas reform” i enlighet med den latinska liturgiska traditionen?

Svar: Återigen vill jag påminna er om att jag inte är en profet och alltså inte läsa den heliga Faderns tankar. Jag är emellertid övertygad om att genom på detta sätt generöst ge prästerna tillåtelse att fira den klassiska formen av den romerska riten kan en organisk utveckling göra så att kyrkan öervinner många av de nuvarande liturgiska svårigheterna som den helige Fadern antyder i sitt brev till biskoparna som medföljer motu propriet.

Fråga: En del av ”reformens reformatorer” säger att man borde ta 1962 års missale som grund för Novus Ordo utan nymodigheter som altarflickor, extraordinära utdelare av den heliga kommunionen, medan man på samma gång bör be mässfirarna att ta emot kommunionen på tungan, använda gregoriansk musik och endast den romerska kanon samtidigt som offerfirandet ad orientem, osv., men sedan införa endast de särskilda element som anges i Sacrosanctum Concilium.

Problemet med det är förstås att vi då ignorerar den organiska utveckling som ägt rum inom Novus Ordo och i de post-konciliära dokumentens efterföljd, och de flesta stiftsbiskopar skulle inte vilja att deras präster tog för vana att fira mässan på detta sätt. Finns det enligt er uppfattning någon möjlighet att lösa detta praktiska problem?

Svar: Den heliga stolen har framhållit att de olika mässordningarna ej får beblandas. Den helige Fadern har gjort detta klart när han talar om en ordinarie form och en extraordinarie som två uttryck av den enda latinska riten. Han önskar att båda formerna skall firas var och en på det för den tillbörliga sättet.

Jag hyser stort förtroende för den helige Ande att verka så att detta problem blir löst. Det får inte återigen läggas inför kommitteer av lärda personer utan bör lösas genom sensus fidelium, känslan för tron som vi finner i kyrkans mystiska kropp, vilken inkluderar alla biskopar, präster och troende som äger god vilja.

Fråga: Dario Kardinal Castrillón och Jorge Kardinal Medina har båda spelat viktiga roller när det gällt att placera den klassiska romerska liturgin på dess rätta plats. Har ni något att säga till detta?

Svar: Jag kan bara uttrycka min allra djupaste tacksamhet till Deras Eminenser och till alla dem inom den romerska kurian som har bidragit till den lösning som den helige Fadern har givit kyrkan. Kristus Konungens institut känner sig hedrat av den vänskap de hyser för oss och kommer att göra allt för att underlätta tillämpningen av motu propriet enligt påve Benedikt XVI:s önskemål och under hans trogna medarbetares ledning.

Fråga: Tror ni att påve Benedikt XVI kommer att fira mässa enligt den klassiska romerska mässordningen vid Peterskyrkans huvudaltare? Anser ni att han borde göra det?

Svar: Ursäkta, men ni frågar mig hela tiden vad den helige Fadern bör göra. Jag tror inte att den helige Fadern behöver ta emot råd från mig, men som vi alla vet hade han redan före sitt val vänligen gått med på att fira den klassiska romerska riten många gånger. Om han Helighet anser det klokt att göra så nu, på en plats som han själv väljer, skulle det förvisso glädja det växande antalet gamla och unga katoliker i hela världen som älskar den klassiska romerska mässordningen. Men låt oss nu först av allt vara tacksamma och tacka honom med våra sonliga böner och vår innerligt kända lydnad för detta frikostiga gåva han givit oss. Och låt honom själv besluta om hur han vill gå vidare!

Fråga: Som avslutning, finns det något som ni själv skulle vilja tillägga till det redan sagda?

Svar: Jag önskar att med hela mitt hjärta bjuda in alla präster och seminarister som önskar lära sig mera om den klassiska formen av den romerska riten eller som önskar lära sig hur man firar den att ta kontakt med präster som tillhör Kristus Konungens institut i USA eller i andra länder.

Vi har alltid försökt att vårda oss om liturgins skönhet och vi skulle bli överlyckliga om vi på detta sätt kunde bidra till det värdiga och sammanhållna firandet av det heliga mässoffret och de andra sakramenten enligt den klassiska liturgin.

Den är inte vår form av mässordningen, den är vår heliga moderkyrkas och utgör en av hennes rituella former. Och varje präst och varje seminarist bör känna till den för att förstå de många nådebevis vår Överstepräst, Jesus Kristus, med den har skänkt sin brud, kyrkan, vars liturgiska livs skönhet alltid består.

Brian Mershon har en mastersgrad i teologi och journalistik. Hans artiklar har getts ut i många publikationer, både on-line och i tryck. Hans hemort är Greenville, South Carolina

20070715

Från Inside the Vatican med benäget tillstånd

Översättning: Natasja Hovén