Nittioårig filosof och präst:

Påve Franciskus är centralfigur i

kyrkans nuvarande kris

 

 


(LifeSiteNews) – Den största krisen inom den katolska kyrkan just nu handlar inte om biskopar, kardinaler eller präster och ifall de är syndare eller ej, har en känd präst och författare sagt. Det handlar om ifall kyrkan vill hålla fast vid sin egen lära. Och i centrum av krisen står påve Franciskus.

”Kyrkan har ögonen på sig för att se om den upprätthåller sin egen lära och praxis,” säger jesuitpatern James V. Schall, ”eller om den gör gemensam sak med världen och därigenom undergräver sitt anspråk på konsekvens och lärans sanning alltsedan begynnelsen.”

Schall, den f.d. professorn i statskunskap vid Georgetown University, refererar i början av sin kolumnden 8 oktober i Crisis Magazine till den mycket kritiska rapporten för en tid sedan om Franciskus’ pontifikat i den ledande tyska tidskriften, Der Spiegel

Tidskriften kritiserar påve Franciskus’ ledarskap av kyrkan och anklagar honom för att ignorera offer som utsatts för övergrepp i Argentina. Artikeln har rubriken ”Den största krisen i kyrkans historia”.

Katoliker har visat ilska och bett om svar i den skandal som handlar om offer efter sexuella övergrepp efter det att det kom fram i början av juni förra året att den tidigare kardinalen Theodore McCarrick begick övergrepp mot seminarister, unga präster och åtminstone en minderårig sedan flera decennier tillbaka. 

Avslöjandena om McCarrick följdes därefter av rapporten från den stora juryn i Pennsylvania från augusti i fjol där detaljer står att läsa om övergrepp gjorda av 300 präster under 70 år i sex stift där.

Senare, i augusti, avgav den förre påvlige nuntien i Förenta staterna, Carlo Maria Viganò vittnesbörd mot Franciskus och andra prelater av hög nivå som sades ha täckt över McCarricks brott. Viganò har sedan dess varit tvungen att hålla sig gömd.

Franciskus sade först att han inte tänkte säga ”ett ord” om dessa anklagelser men därefter började han kryptiskt att kritisera en ospecificerad ”stor anklagare” i sina predikningar under mässan.

Skandalen runt McCarrick har gjort att man börjat närmare granska  Franciskus’ hanterande av de sexuella övergreppen.  

På samma gång råder det stor oro över hans ledarskap beträffande kyrkans lära om sexualitet och äktenskap – det verkar som om han avviker från föregångarnas undervisning, särskilt i resultatet av Synoden om familjen och uppmaningen Amoris Laetitia som har använts för att tillåta katoliker som lever i objektivt sett syndiga relationer att ta emot kommunionen. 

De flesta människor vill vara rättvisa mot påven men de vill också veta fakta, sade Schall, både om hur övergreppen hanterades i Argentina, och även beträffande fallet McCarrick.

”Folk är också förbryllade över påvens vägran att besvara vad som tycks vara helt legitima och direkta frågor om vad det är han lär ut,” sade han. ”Förnuftet säger att om någon är oskyldig vill han gärna förklara varför, konstatera vad som hänt, så att säga. Påvens tystnad, vare sig detta antagande är rättvist eller orättvist, får det att verka som om han döljer något, något som inte är rätt.”

Vare sig det antagande som återges i Der Spiegel faktiskt utgör ”den största krisen” i kyrkans historia eller ej, säger Schall ”så är den sannerligen en mycket stor kris som utmanar förtroendet för kyrkan i dess egna termer.”

”Påve Bergoglio själv tycks villig att tala om nästan vilket ämne som helst, utom sin egen tro och vad han utfört,” sade han. ”Det är dessa som man mest vill höra om. Den kris vi upplever nu, vare sig vi tycker om det eller ej, handlar just om vår nuvarande påve, vad han tror på och vilka beslut han fattar.” 

“Det handlar egentligen inte om katolska läran är objektivt sann eller inte,” fortsätter han. ”Snarare handlar det om ifall den katolska kyrkan, i sitt eget vittnesbörd om sig själv, är i överensstämmelse med sin egen lära.”

Genom att anse att denna kris är den ”största” i kyrkans historia, tar Der Spiegel kyrkan på ordet, skriver Schall.

”Den jämför kyrkans egen lära med vad som praktiseras eller föreslås av påve Franciskus”, säger han. ”Slutsatsen blir att denna kris är något som kyrkan själv har vållat.” 

”Den beror inte av någon invasion av barbarer, en sammansvärjning av frimurare eller någon annan yttre kraft som tränger sig på eller hotar den”, säger Schall. ”Den hotas av sina egna präster inte bara för att dessa inte lever i enlighet med kristna moraliska måttsnören utan även för att den inte lär det goda.”

Prästen och filosofen fortsätter: ”Ironin är, för att vara specifik, att de mot Guds ordning rubbade sexuella relationerna människa till människa har blivit en civil ”rättighet” i många länder men att samma relation enligt kyrkans lära är en förvillelse mot naturlagen.”

”Världen ser på och väntar på att se om kyrkan kommer att stå fast vid sin egen lära eller göra samma sak med världen och godkänna att dessa relationer utgör en ”rättighet” beträffande den allmänna ordningen och i kyrkan”, säger Schall. ”Eller kommer kyrkan att avvisa dem?” 

Det är rimligt att fråga vad kyrkans största kris skulle vara, skrev han.

”Det måste vara något som har att göra med stolthet, som att placera en mänsklig åsikt över en gudomligt uppenbarad eller förnuftig lära,” förklarar prästen. ”Det skulle vara som om man skulle ansluta sig till ”denna världen” så som det står i Johannes’ evangelium, som en värld som inte tror på att Kristus ska komma och inte tror på Hans kors.”

Avsnitt ur den Heliga skrift, så t.ex. i Andra Thimoteosbrevet och Matteus evangelium kap. 25 säger också att en allvarlig kris kan blossa upp ifall ”ovärdiga präster och prelater upptäcks inom kyrkan själv”, säger fader  Schall.  

Han citerade andra exempel som t.ex. att Franciskus själv ofta talar om klerikalism och fariséer inom kyrkan, Påve Paul VI:s tal om ”djävulens rök” i kyrkan och Hesekiel och Augustinus som varnar för ”ovärdiga herdar som kan finnas ibland oss.”

”Å andra sidan så ansågs påvedömet vara en plats där ”helvetets portar” inte ska få överhanden,” sade Schall. ”Påvar kan vara syndiga i sina egna personliga liv men kan inte lära ut falska läror eller godkänna omoraliska gärningar.”

Därför, sade han, är inte ”den största krisen” i kyrkan upptäckten att präster själva är syndare. 

Kristus sändes inte ut för de rättfärdiga utan för de orättfärdiga. Han sändes ut för att ge förlåtelse åt alla som ber om det,” skrev prästen. ”Men han uppmanade oss också att inte synda. Därför kan det inte förvåna någon att det finns syndare i världen och i kyrkan, även efter det att Kristus uppsatte regler som vi bör följa.”

Även de som inte tror att de ”oegentligheter” som en del präster och biskopar är anklagade för att ha utfört är detsamma som synder eller oordningar, erkänner ändå att ”kyrkan är den sista bastionen av moralisk integritet så som den betraktas i sin klassiska filosofiska och religiösa form,” sade han.  

Och, sade han, de ser också att den allvarliga förvirring som kyrkan finner sig själv ha hamnat i, framför allt beror på hennes egna handlingar.

”Vi kan komma överens om att det inte handlar om ifall påven är syndare, naiv eller svag, utan om han har godkänt läror eller moraliskt uppförande som det är hans plikt att motsätta sig,” sade fader Schall. ”Om han har tagit ett sådant steg på ett klart auktoritativt sätt, då kommer det att bevisas att Der Spiegel hade rätt.” 

”En förändring av den grundläggande läran på hög nivå i kyrkan skulle kunna bli den ”största krisen” i kyrkans historia,” sade han. Det är en akt av trofasthet att respektfullt hoppas att påve Franciskus förklarar sin egen undervisning. Det är ju inte så mycket att be om, och många, även Der Spiegel, ber om det.”

20190113

Från www.lifesitenews.com

Översättning: Natasja Hovén

P. James V. Schall, S.J., har undervsat i politisk vetenskap vid Georgetown University under många år. Han är författare till Mind That Is Catholic, Catholic University of America Press; Remembering Belloc from St. Augustine Press; och Reasonable Pleasures from Ignatius Press. Hans semaste bok innehåller A Line Through the Human Heart: On Sinning and Being Forgiven (2016) och On the Principles of Taxing Beer and Other Brief Philosophical Essays (2017). Han har helt nyligen utgivit Catholicism and Intelligence (Emmaus Road, 2017) och The Universe We Think In (CUA Press, 2018).

 

 

 

 

 


Tillbaka Förstasidan Från början
===============================
KATOLSK OBSERVATÖR 2005-2006 All rights reserved