Vatikanen, den 19 december, 2007 ur  (CNA).- Inför julens ankomst har påven gått ifrån sin tradition att under onsdagarna reflektera över de tidiga kyrkofäderna och behandlade istället ämnet Vad Jesu födelse har betytt för världen. Att  Guds son blivit människa betyder att mänskligheten kan nå sin egentliga bestämning. Om budskapet om frälsning delas med alla kommer fred att uppstå i världen, förklarade Benedikt XVI.

 

Jul och rättfärdighet

"Julen är ju å ena sidan en högtid vi firar till minne av det oerhörda miraklet att Guds enfödde son föddes av Jungfru Maria i krubban i Betlehem”, sade påven. ”Men å andra sidan är Jesu födelse en uppmaning till oss att vänta, uppmärksamma och i bön, för vår Frälsare som på den yttersta dagen kommer att komma för att döma de levande och de döda.”

Påven gick sedan ifrån sitt manus och gjorde en överblick över tillståndet i världen av idag och sade: "Kanske den vi kristna idag kanske verkligen tror på är Domaren; vi väntar oss alla att rättvisa skall skipas. Vi ser så många orättvisor i världen ... och väntar oss rättvisa.... Vi hoppas att någon skall komma och göra världen rättvis. Vi ber då till Jesus Kristus att han skall komma som Domare.... Herren är den som kan komma i världen och skipa rättvisa.”

"Att hoppas på rättvisa i den mening som vi kristna ger ordet betyder... att vi börjar leva under Domarens blick... vilket betyder att vi ser till att skapa rättvisa i våra egna liv,” sade påven.

Om vi lever våra liv på ett rättvist sätt ”då kan vi förbereda världen för Sonens ankomst och förbereda våra hjärtan för Honom som kommer,” tillade påven.

Den moderna människan och Jesu födelse

Sedan återgick påven till texten han förberett och till ämnet som han ville framföra som var att Jesu födelse är något som tillhör världens historia. ”Han som skapades av Fadern i evigheten blev till en människa i historien, tack vare Jungfru Maria. Guds sanne son är också en sann människoson. ”

 “I vår sekulariserade värld av idag,” beklagade sig påven, ”anses en dylik insikt inte ha något som helst värde. Människorna föredrar att strunta i den eller att säga sig att den inte hör hemma i livet. Som skäl för det anger de att ett sådant sätt att tänka är så långt borta från våra dagliga liv att det inte går att tolka i ord som är något så när begripliga för människorna i vår tid.”

Dagens värld är också genomsyrad av tanken på tolerans och pluralism vilket enligt människorna av idag betyder att den som tror att det finns en Sanning nödvändigtvis ”är emot tolerans och människans frihet”. Men om sanningen raderas ut, försvinner inte då också meningen med människornas liv? Tvingar vi inte in både oss själva och vår värld i en tro på att allt är tillfälligt och föränderligt som leder till en meningslös relativism?”
 
En sådan syn på verkligheten gör att det är ännu viktigare för oss kristna ”att ännu starkare framhäva, för oss själva och andra, att Kristi födelse innebär att världen ges del av frälsningens mysterium,” vidhöll den helige Fadern. ”I Betlehem kom ljuset som upplyser allas våra liv till synes i världen. Vägen som leder oss till mänsklighetens fullhet blev där synlig för oss,” förklarade han.  

Påve Benedikt ställde också i fråga varför varje annan anledning att fira jul anses mera acceptabel än denna. ”Om vi inte inser att det här rör sig om Gud som blev människa, vad har då julfirandet för mening?”

Ja, vi kristna måste med djup övertygelse tala om för världen att Kristus har fötts och vittna om denna enastående gåva som medför rikedom inte bara för oss utan för alla,” sade påven.
 
Den naturliga konsekvensen av dessa ”goda nyheter” är att vi önskar dela dem med andra, vilket är att evangelisera, förklarade påven. Han rekommenderade också dokumentet om evangelisation som Troskongregationen utgav i förra veckan och över vars innehåll alla kristtroende bör reflektera.

"Under dessa dagar som leder fram till julen”, sade påven, ”ber kyrkan ännu starkare än vanligt en bön för det förverkligande av hoppet om frid och frälsning som världen av idag har så stort behov av. Låt oss be till Gud om att kärleken må besegra våldet, om att försoningen må övervinna motsättningarna, om att önskan om förlåtelse, rättvisa och fred må segra över önskan om makt . Må de välgångsönskningar vi kärleksfullt utdelar till våra närmaste tränga in i den minsta vrån av våra dagliga liv."

"Jag hoppas att julens budskap kan leda till att vi på ett djupare och mera medvetet sätt tar tag i och samarbetar för att avhjälpa både de äldre och nyare formarna av fattigdom så att vår värld blir en värld av solidaritet och kärleksfullt accepterande av våra medmänniskor, var än de finns. "