Påven talar till Sveriges sändebud
 

 

 

VATIKANEN, den 18 december, 2008

Här följer talet som påve Benedikt XVI höll idag när han i audiens tog emot Ulla Birgitta Gudmundson, Sveriges nya sändebud vid den Heliga Stolen.

* * *

Ers excellens!

Det är mig en glädje att välkomna er här vid Vatikanen och att ta emot det ackrediteringsbrev som gör er till ambassadör för konungariket Sverige vid den Heliga Stolen. Jag skulle också vilja tacka er för hälsningarna ni framför till mig från konung Karl XVI Gustaf. Jag ber er att till Hans Majestät framföra mina hjärtligaste hälsningar och försäkra honom att jag ber för alla människor i ert land.

Den Heliga Stolen sätter stort värde på de diplomatiska förbindelserna med Sverige som nu är mer än ett kvarts sekel gamla. Alltsedan den apostoliske nuntien för de nordiska länderna kom att placeras i Stockholm har relationerna mellan Sverige och den Heliga Stolen nått mycket längre. Dessutom har antalet katoliker i ert land vuxit betydligt under de senaste åren, inte minst på grund av det stora antalet flyktingar som ert land så generöst tagit emot från hela världen. Det är särskilt välkommet att tusentals kristna flyktingar från Irak har kunnat få ett andra hem i Sverige. Som ni vet bekymrar mig situationen för de kristna i Mellanöstern mycket och jag ber varje dag för en förbättring av villkoren i deras hemländer. På samma gång ser jag med tacksamhet hur de som varit tvungna att fly blir välkomnade i länder som Sverige. Möjligheten att tillbe sin Gud i enlighet med sina traditioner har varit en viktig sak som gjort att de kunnat känna sig hemma i det nya landet, och er regering har visat sig klok genom att erkänna den viktiga roll som de olika kyrkor de tillhör i detta avseende har att spela .

Om man står öppen för immigration medför detta oundvikligen en utmaning när man skall försöka bibehålla harmoniska relationer mellan de olika delarna av befolkningen. Er regering har uträttat mycket för att gynna en integrering mellan befolkningselementen och den katolska församlingen gläder sig åt att kunna bidra genom att bygga upp en god samhällsanda och visa prov på goda dygder. Inom området som har att göra med att se till främjandet av den mänskliga värdigheten och försvar för de mänskliga rättigheterna och individens frihet har kyrkan och de svenska myndigheterna mycket gemensamt, som Ers excellens torde ha observerat. Det är en viktig sak att gemensamt bygga på detta samband under kommande år. 

En av de  känsligaste moraliska utmaningar som en modern stat möter är att försöka bibehålla en balans mellan de olika friheterna som tävlar om utrymme i samhället. Några av dessa frågor är av särskild vikt för den Heliga Stolen. Varje fritt samhälle måste till exempel noga bedöma i vilken utsträckning friheten att säga sin åsikt kan ignorera den religiösa människans sensibilitet. Denna fråga är särskilt viktig när det handlar om att harmoniskt integrera olika religiösa grupper. När det gäller religiösa gruppers rätt att säga sin åsikt och handla enligt dessa, i fråga om till exempel äktenskapets för samhället så grundläggande institution,  måste den enskilde ha rätt att bli försvarad mot diskriminering. Äktenskapet förstås av dessa som en livslång förening mellan man och kvinna som står öppet för mottagandet av nytt liv. Och även rätten till liv, jag tänker på de ofödda barnen, måste tillvaratas men förvägras dem ofta under skydd av lagar som bestämmer annorledes.  Vi firar i år sextioårsjubileum av den universella deklarationen för de mänskliga rättigheterna och det gör att vi inte kan låta bli att fråga oss om vårt samhälle verkligen går i god för de legitima rättigheterna för alla sina medborgare, särskilt de allra svagaste och mest utsatta. Den Heliga Stolen är angelägen om att fortsätta den pågående debatten om dessa frågor med de parter som är engagerade i dem i hela världen.

På det internationella planet ger Sverige stora bidrag till bevarandet av freden och kämpandet mot fattigdom. Den Heliga Stolen som alltid önskar uppmuntra humanitära och fredsskapande initiativ i de oroliga delarna av världen, ser med glädje allt som ert land gör och gjort för att lösa konflikter som de i Afrika, Balkanländerna, Mellanöstern och Afghanistan. I detta sammanhang vill jag ge mitt erkännande åt landsmän till er som till exempel greve Folke Bernadotte, Dag Hammarskjöld och otaliga andra, som har ägnat sina liv åt fredsmissioner i hela världen. Som ett av de mest inflytelserika länderna går Sverige i bräschen för hjälp till utvecklingsprojekt i de fattigare länderna. Sveriges aktiva roll när det gäller humanitära aktioner är så vältaligt uttryckt i de prestigefyllda belöningarna som ges män och kvinnor som haft något alldeles särskilt att komma med inom de sköna konsterna, vetenskaperna och i fredsbringande verksamhet. Bland alla dessa värdefulla utnämningar skulle jag särskilt vilja framhålla den Heliga Stolens uppskattning för Per Anger-priset som år 2004 gavs åt ärkebiskop Gennaro Verolino som ett erkännande för dennes verksamhet till gagn för de mänskliga rättigheterna under de år då denne hade sitt uppdrag som nuntie i  Budapest under det Andra Världskriget.

Ers excellens, jag önskar er all lycka i ert nya uppdrag, och försäkrar er om min egen och hela den romerska kurians önskan att stå till er tjänst i allt som kan gynna uppfyllandet av era plikter. Jag ber att få uttala Guds välsignelse över er själv, er familj och alla medborgare i konungariket Sverige.

BENEDIKT XVI
Inofficiell översättning: NH

Originaltext utgiven av © Copyright 2006 - Libreria Editrice Vaticana

 
 
Tillbaka Förstasidan Från början
===============================
© KATOLSK OBSERVATÖR 2005-2008 All rights reserved