"Resurrexi, et adhuc tecum sum. Alleluia! – Jag har uppstått och är fortfarande med dig. Halleluja!"

Kära bröder och systrar!

Jesus som blev korsfäst och har uppstått, upprepar detta glädjande budskap idag, Påskens budskap. Låt oss välkomna det i djup förundran och tacksamhet.

"Resurrexi et adhuc tecum sum – Jag har uppstått och är fortfarande och för alltid med dig." Dessa ord som är tagna ur en äldre version av Psalm 138 (vers 18b), sjöngs i början av dagens mässa. I dem erkänner kyrkan vid uppgången av Påskens sol Jesu egen röst som när han uppstår vänder sig till Fadern fylld av glädje och kärlek och utropar: Min Fader, här är jag! Jag har uppstått, jag är fortfarande med dig och kommer att vara det för alltid, Din ande har aldrig övergett mig. På så sätt kan vi också komma att förstå andra verser ur psalmen på ett nytt sätt: : "Om jag klättrar upp till himmelen, så är du där. Om jag går ner i underjorden, så är du där.... Inte ens mörkret är mörkt för dig och natten är ljus som dagen. För dig är mörkret liksom ljus” (Ps 138:8,12). Det är sant. I den högtidliga påskvakan har natten berett plats för dagen, den dag som inte känner till någon solnedgång. Den människoblivna Gudens död och uppståndelse innebär att en oövervinnerlig kärlek givits mänskligheten. Det är kärlekens seger, en kärlek som har befriat oss från syndens och dödens slaveri. Denna kärlek har ändrat historiens gång och givit det mänskliga livet en oförstörbar och ny mening och nytt värde. 

"Jag har uppstått och är fortfarande med dig, för alltid." Dessa ord manar oss att betrakta den uppståndne Kristus och låta hans röst ljuda i våra hjärtan. Med sitt frälsningsbringande offer gjorde Jesus från Nasaret oss till Guds barn, så att även vi nu kan inta vår plats i den hemlighetsfulla dialogen som försiggår mellan honom och Fadern. Vi blir påminda om det han en gång sade till dem som stod omkring honom och lyssnade: ”Allt har min fader anförtrott åt  mig. Och ingen känner Sonen, utom Fadern, och ingen känner Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för" (Matt 11:27). Vi förstår då att orden som den uppståndne Jesus riktade till Fadern denna dag – ”Jag är fortfarande med dig, för alltid” – indirekt berör även oss, vi som är ”barn och Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi delar hans lidande för att också få del i hans härlighet” (jfr Rom 8:17). Genom Kristi död och uppståndelse reser även vi oss upp mot ett nytt liv och förenar vår röst med hans samtidigt som vi förkunnar att vi för alltid önskar förbli nära Gud, vår oändligt gode och barmhärtige Fader.

På så sätt träder vi in i påskmysteriets själva djup. Det mest förbluffande med Jesu uppståndelse är något som hänger ihop med kärlek. Faderns kärlek när han ger sin son för att världen skall frälsas, sonens kärlek när han överlämnar sig själv åt Faderns vilja för att rädda oss alla. Den helige Andens kärlek som gör att Jesus uppstår från de döda i hans förhärligade kropp. Och ännu mer Faderns kärlek som ”på nytt omfamnar” sonen och i härligheten. Sonens kärlek när han återvänder till Fadern genom den helige Andens kraft, klädd i vår förvandlade mänsklighet. I dagens högtidliga firande där vi på nytt får del av den unika, en enda gång skedda, erfarenheten av Jesu uppståndelse, får vi en uppmaning att även vi omvandla oss i kärlek, att visa ifrån oss hat och själviskhet och lydigt följa i Lammets spår som slaktades för vår frälsning och att efterlikna Frälsaren som ”har ett milt och ödmjukt hjärta”, som är ”vila för vår själ” (jfr Matt 11:29).

Kära kristna bröder och systrar överallt i världen, kära kvinnor och män vars ande är uppriktigt öppen för sanningen, må inget hjärta sluta sig för den frälsningsbringande kärlekens allmakt! Jesus Kristus dog och uppstod för oss alla. Han är vårt hopp – varje människas sanna hopp. Idag sänder oss den uppståndne Jesus, liksom han gjorde med lärjungarna i Galiléen, för att vittna om hans hopp i hela världen och han försäkrar oss: ”Och jag är med er alla dagar intill tidens slut”(jfr Matt 28:20). När vi fäster vår andes blick på hans förhärligade kropps ärorika sår förstår vi att lidandet har en mening och ett värde och göra så de många sår som fortfarande vanställer mänskligheten i våra dagar lindras. I Kristi sår ser vi de oförstörbara tecknen på Guds oändliga nåd som profeten beskriver så här: ”Det är han som ger de förkrossade bot, förkunnar frihet för de fångna, befrielse för de fjättrade, tröstar alla som sörjer och ger de sörjande i Sion glädjens olja istället för sorgdräkt, lovsång istället för modlöshet (jfr Jes 61:1,2,3).
Om vi vänder oss till honom med ödmjuk tillit möter vi i hans blick svaret på vårt hjärtas djupaste längtan, att lära känna Gud och med honom upprätta ett levande förhållande i en äkta kärleksgemenskap som kan fylla våra liv och relationerna med medmänniskorna med samma kärlek. Mänskligheten behöver Kristus, det är i honom som är vårt hopp som ”vi är räddade” (jfr Rom 8:24).

Hur ofta intar inte själviskhet, orättvisa, hat och våld kärlekens plats i relationerna mellan individer, mellan grupper och folk! Det är mänsklighetens sår som står öppna och svidande i varje hörn av jorden, även om de ofta ignoreras och ibland med vilje döljs, sår som pinar och plågar så många av våra bröders och systrars själar och kroppar. De väntar på att bli omplåstrade och läkta genom den Uppståndne Herrens sår (jfr 1 Pet 2:24-25) och genom de människors solidaritet som följer i hans fotspår och utför välgörenhetsverk i hans namn då de engagerar sig aktivt för rättvisan. Därigenom sprider dessa personer hopp och ljus i världens konfliktfyllda och blodiga hörn och varhelst människans värdighet föraktas och trampas ner. Det är min förhoppning att det blir just i dessa områden som måttfullhet och förlåtelse kommer att utbreda sig och öka!  

Kära bröder och systrar! Låt oss låta ljuset som upplyser denna högtidliga dag även upplysa våra sinnen. Låt oss öppna dem mot den uppståndne Kristus och ge honom vår tillit så att hans seger över ondska och död ger ny kraft åt var och en av oss, åt våra familjer, våra städer och länder. Låt det lysa i varje hörn av världen, särskilt i drabbade afrikanska områden som Darfur och Somalia, det plågade Mellanöstern, särskilt det Heliga Landet, Irak, Libanon och slutligen Tibet. Jag hoppas de alla kommer att finna lösningar som leder till fred och det allmännas bästa! Låt oss åkalla Påskens gåvor genom att be till Maria som delade sin oskyldige Sons lidanden och genomled korsfästelsen med honom men därefter kunde uppleva den oändliga glädjen i uppståndelsen. Hon som har del i Kristi härlighet må hon beskydda oss och leda oss längs den broderliga solidaritetens och fredens väg. Detta är mina hälsningar för Påsken som jag önskar ge till alla som är närvarande här och till alla kvinnor och män som lyssnar till budskapet via radio eller tv.

Glad Påsk!

Originaltext utgiven av © Copyright 2008 - Libreria Editrice Vaticana

Inofficiell översättning: NH