Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till åminnelse av Gustav Vasas val till kung 1523 och av 1809 års regeringsform. Den blev officiell helgdag 1983. Innan dess kallades den för Svenska flaggans dag.

Om vi från katolsk synpunkt reflekterar över dessa händelser borde nationaldagen snarast vara en sorgens dag. Med Gustav Vasas maktövertagande började avvecklingen av Sverige som ett katolskt kungadöme och en spirande katolsk kulturnation. Biblioteket i Vadstena drog till sig lärda från hela Europa, i Strängnäs hade renässanshumainsten Kort Rogge infört en bildningsnivå som tidigare saknats. Kloster byggdes i Mariefred, Eskilstuna, Nydala, Alvastra, Gudhem och många andra platser. Men Gustav Vasa och framförallt hans son Karl IX gjorde allt för att riva ner, bryta upp och förtrycka allt som kunde hota kungens makt över själarna.

Vi kan dock ändå beakta att det i flaggan finns en hel del katolskt kristen symbolik som ingen kan urvattna med andra nationella värden.

Vår flaggas historia kan föras tillbaka till mitten av 1500-talet. Modellen hämtades säkerligen från Danmark, som sedan länge hade den röda och vita korsflaggan Dannebrogen som symbol. Färgerna kommer från riksvapnets tre gyllene kronor i blått fält. Dess exakta ålder är emellertid okänd. Blått och gult (guld) har länge varit svenska färger. Folkungaättens vapen som 1275 blev kungavapen för Magnus Ladulås visade i ett blått fält ett upprest lejon av guld och som Sveriges riksvapen antogs 1364 av konung Albrekt av Mecklenburg en blå sköld med tre kronor av guld. När dessa två vapen sammanfogades till stora Riksvapnet av konung Karl Knutsson Bonde (Karl VIII) år 1448, åtskiljdes sköldens fyra blå fält av ett gyllene kors. Detta är med stor sannolikhet förebilden till den Svenska flaggan. Gustav Vasa återupptog detta vapen vid sitt trontillträde. I hjärtskölden lät Gustav Vasa placera sin familjs vapensköld. Erik XIV förändrade vapnet något, men efter hans regeringstid återfick Riksvapnet sitt ursprungliga utseende. Riksvapnet är i stort sett likadant i nutiden.

	Magnus Ladulås sigill med de tre kronorna.
Albrekt av Mecklenburg, kung av Sverige 1364–1389, var den förste svenske kung som annvände de tre kronorna i sina attribut. Här avbildad med sin far, Albrekt den store av Mecklenburg.
	Karl Knutsson Bondes vapen - där det gula korset för första gången förekommer. Han var kung av Sverige 1448–1457, 1464–1465 och 1467–1470.
Stora riksvapnet i dagens skepnad - med serafimerordens kedja underst och till vänster i mitten Vasaättens vapen, risvasen - lat. fascis - fascimens urspungssymbol. Till höger i mittskölden Bernadottarnas bidrag, Corvobron och över den Napoleons gyllene örn och Karlavagnens stjärnor. Men korset, de "vise konungarnas" kronor och lejonen dominerar vårt riksvapen.

De tre kronorna på den blå bakgrunden återfinns redan på 1200-talet i Kölns stadsvapen. De tre vise männens kvarlevor kom att hamna i Konstantinopel. Därifrån fördes de till Milano, varifrån de 1164 rövades av kejsar Fredrik Barbarossa. Samma år fördes benen till Köln, där man från 1181 till omkring 1220 gjorde ett praktfullt relikskrin – sannolikt medeltidens största – med figurer i drivet och förgyllt silver, med emaljplattor, filigrans och infattade stenar. Det kan ännu beundras i domkyrkan i Köln.

Kronorna finns även i den legendariske kung Arthurs vapensköld. Arthur lär ha räddat britterna från saxisk invasion på 500-talet. Och år 1296 återfinns de tre kronorna i ett sköldemärke i Krakówbiskopen Jan Muskatas sigill. Det gula korset på blå botten finns även i påven Johannes Paulus´ II påvliga vapen. Konungariket Polen hade ett dubbelkors på blå botten, det finns även i kung Sigismunds vapen. Dubblekorset är bysantiskt, och anses vara en symbol för den delade makten mellan andligt och värdsligt. Ungerns kung Stefan hade det och det ingår i Slovakiens statsvapen.

Vasaättlingen kung Sigismunds vapen

De gula och blå färgerna i det påvliga vapnet kan man utan tvekan härleda till Krakows vapen. Men korset i Johannes Paulus´ II vapen är inte ett dubbelkors, inte heller stämmer proportionerna med ett flaggkors, som i danska eller svenska flaggan. Det sägs att korset blev så endast av den anledningen att Johannes Paulus II ville få plats med ett stort M, en trohetsförklaring till Guds Moder Maria. Därmed hade han brutit med en hel del heraldiska regler. Men det har skett förr.

Påven Johannes Paulus II:s vapen - ingenting från svenska flaggan utom färgerna

Kung Arthur, tapet, 1300-tal

Krakows katedral-kapitel. Vapen (polykrom i Wawelkatedralen)

Den svenska nationaldagen kom till i början av 1890-talet, med inspiration från Norge och Danmark, som hade sina nationaldagar den 17 maj respektive den 5 juni. Det fanns flera förslag på tidpunkt för en svensk nationaldag, bland annat midsommardagen. Andra förslag var den 6 och 30 november. Det slumpade sig dock så att Artur Hazelius arrangerade en vårfest på Skansen, man ansåg enligt Bondepraktikan att vårens sista dag inföll den 5 juni. Han kallade denna dag för en ”nationalfest till firande av våra historiska minnen". Den 6 juni inföll på Gustafsdagen, som hade blivit en vanlig förekommande namnsdag.

Ännu i slutet av 1800-talet var de ännu många svenskar som inte ens sett någon svensk flagga eftersom man inte hade privata flaggor. När Norge och Sverige ingick i unionen 1814 kom en ny flagga (1844) som kallades för "sillsallaten". När unionen upplöstes 1905 blev det en statussymbol att äga en egen flaggstång med flagga eftersom man ville visa sitt stöd för Sverige. Vid unionsupplösningen togs Norges infällda flagga bort och från den dagen ser flaggan ut som den gör idag. Året därpå (1906) kom den första "flagglagen" som beskrev precis hur flaggan skulle se ut när det gällde hur blå och gul den skulle vara och hur korset skulle se ut.

Unionsflaggan - "sillsallaten" - avskaffades 1905
	Sveriges flagga - med lagstadgade färger och proportioner

Enligt den klassiska legenden om den svenska flaggans ursprung mottog Erik den helige det gula korset på den blå himlen som ett tecken från Gud när han landsteg i Finland under korståget år 1157. Troligare är att det helt enkelt är den danska 1200-talsflaggan som försetts med Folkungaättens gula och blå färger, som i sin tur har rötter i brittiska och kontinentala medeltida riddarvapen.

Gul eller guldfärg är en symbol för vishet och trohet. Den blå färgen är inte bara himmelens färg, utan även den barmhärtiga Guds Moder Marias färg. Många bilder visar hennes blå mantel, även barnen i Fatima och Bernadette i Lourdes vittnade om det blå inslaget i Marias klädnad. Framlidne prästen fader Kristian Hylak berättade att i hans hemtrakter i Västergötland hade alltid Lucia ett blått sidenskärp - ett arv från medeltiden och en hänvisning till Maria, Mater misericordiae.

2013-06-06

US

(Det är förbjudet, enligt fjärde paragrafen, fjärde stycket i flagglagen, att förse flaggan med bokstäver eller andra tecken utöver vad som beskrivs i lagen. Ändå bryts det systematiskt mot denna lag särskilt i idrottssammanhang. Supportrar som reser långa vägar för att samlas och hedra sitt fosterland använder flaggan på ett sätt som istället förnedrar denna nationssymbol och därmed också vad man samlats för att framhäva. Flaggan får inte heller utan särskilt tillstånd användas i varumärken och liknande.)

(Källor: Många)

Bön på Sveriges nationaldag