Epidemier har alltid drabbat mänskligheten. Pesten tog en tredjedel av Europas befolkning under 1300-talet. 1710-13 dog en tredjedel av Stockholms befolkning i pest. Så sent som 1917 drabbades världen av den sk spanska sjukan, en virussjukdom som angrep andningsvägarna framförallt. Dödligheten var hög, upp emot 6% av världens befolkning dog i pandemin, i Sverige enbart, över 35 000 och de flesta i åldern 20-40 år.

Det borde finnas en beredskap för dessa händelser. Men den fanns inte nu. Lika lite som vi har beredskap för krig, så har vi byggt upp reserver för pandemier.

Hur är det då med den andliga beredskapen? Kyrkans beredskap?

I många länder stänger man nu allt. Även kyrkorna har stängts, till och med i Rom. I Filippinerna kom beskedet igår, att kyrkorna stänger portarna och heliga Mässan ställs in, utom för den enskilde prästen. Även sjuk- och fängelsebesök blir omöjliga, och många äldreboenden stoppar helt enkelt besökare.

Liv och hälsa ställs alltså främst. Är det inte rimligt? Ser man på hur vi kristna värderat saken genom tiderna så är det främst själens liv - det andliga livet - som Kyrkan är satt att vårda - hälsan får komma i andra hand. Men det var enbart tack vare det kristna barmhärtighetsidealet som vi fick sjuk- och fattigvård; man kan bara tänka på Helgeandsholmen, där vår riksdag nu finns; under medeltiden vårdade man där sjuka och pestsmittade, enbart tack vare de katolska ordnarna. Man kan också tänka på förebilder som Anna Schäffer, eller den heroiske Sankt Damian av Molokai, som gav sitt liv för de spetälsksjuka på Hawaii. Och Moder Teresa av Calcutta och henns systrar, för vilka de sjuka är Jesus själv!

Nej - kyrkan kan aldrig stänga ens på grund av smittorisken - som om Det Allraheligaste Sakramentet självt skulle vara förenat med död och pina, när det i själva verket är det som håller våra själar rena och levande och får vår tro att blomstra.

Låt oss gå till kyrkan, låt oss be och - om det är möjligt ur smittsynpunkt - fira Den Heliga Mässan! Det finns andlig kommunion!

Men låt oss också för Guds skull ta hand om våra präster, hjälpa dem i det vardagliga och förstå att de bara kan förvalta sakramenten om de själva är friska och - vid liv. I norra Italien står hela samhällen utan präster, då de hastigt och oväntat ryckts ifrån oss.

Det är tid att vända sig till helige Josef, om vilken påve Franciskus sade i sitt installationstal för sju år sedan:

Han ska vara den som vårdar och tar om hand, beskyddaren. Beskyddare av vem? Av Maria och Jesus, men detta beskydd utsträcks därefter till att omfatta kyrkan, så som den salige Johannes Paulus II visade: ”På samma sätt som den helige Josef kärleksfullt tog hand om Maria och i glädje ägnade sig åt att uppfostra Jesus Kristus, på samma sätt vakar han över och beskyddar Kristi mystiska kropp, kyrkan, vars exempel och modell är jungfru Maria.” (Redemptoris Custos, 1).

20200316