Den 4 augusti, på St. Jean-Baptiste-Marie Vianney, kyrkoherden av Ars´, dag, kallades professor Alf Härdelin till evigheten, styrkt av Herrens heliga sakrament. Han var väl förberedd och klar in i det sista.

Vem var då Alf Härdelin? Frånsett släkt och vänner, finns det säkert hundratals personer som har minnen av honom; präster, studenter, biblioteksbesökare, forskare, förlagsfolk och sist men inte minst, läsare av hans rikhaltiga utgivning.

Många minns honom kanske bäst som författare och historiker. Hela hans liv har han forskat, läst, skrivit och från 1960-talet även praktiserat ett liv såsom troende katolik. Han var kring 1960 med i en liten grupp präster i Svenska kyrkan, som sedemera blev katoliker. Om den vägen har han mycket fint beskrivit i sin minnesbok, som utkom 2010.

Som 18-åring blev han omvänd på ett gymnasistmöte, och sökte sig då till sk högkyrkliga kretsar. Han studerade till präst i svenska kyrkan, eftersom han trodde den var resultatet av "fädernas tro", reformerad men ändå katolsk. I fyra år var han verksam som präst i Svenska kyrkan. Men redan 1963 konverterade han, efter att kommit fram till att den "högkyrkliga" lösningen inte var gångbar. I minnesboken skildrar han ett öde, som säkert delats av flera präster inom Svenska kyrkan, nämligen att känna sig kallad till katolska kyrkan, men vara bunden av försörjningsskäl med mera, till den ständigt reformerade Svenska kyrkans ordning.

Även hans far var präst, och det var därifrån han fick kallet att stå för sanningen, och också kunna uttala den, fast det ibland leder till konfrontationer och obehagligheter. Med denna övertygelse har han också fått motståndare, även inom den katolska kyrkan. Det är inte alltid lätt att tiga om det man upplever och det är inte heller alltid lätt höra om sig själv saker man uppfattar som negativa. Alf Härdelin blev därför stundtals betraktad som kontroversiell, inte minst efter hans memoarbok utkommit. På grund av några mindre smickrande meningar om nu levande personer, drogs den till och med in från Katolsk Bokhandels säljlista.

Men ser man på hans livsgärning består den mest av solitt, flitigt arbete med fakta, med texter och sammanställningar av mänskligt vetande. Som forskare ägnade han sig åt Oxfordrörelsen som grundades av kardinal Newman, den främstre mentorn i Alf Härdelins liv. Men sedan kom medeltiden in, med främst studier av heliga Birgitta.

Hans stora gärning som kommer att glädja många generationer framöver är dock hans översättningar av allt från kyrkofäder och heliga till kristna mystiker i vår egen tid. Han har också själv skrivit poesi. I den underbara volymen Liturgins poesi kan man meditera över vackra och enkla ord, som lyfter anden till de nivåer den förtjänar. Här finns texter från olika tider och traditioner, till och med från översättaren själv, allt till Herrens lov.

Alf Härdelin var även en hängiven marian. Han älskade de follkliga, "skrovliga" uttrycken för mariafromhet, som vi finner i den underskattade rika svenska medeltidstraditionen.

En ledstjärna i Alf Härdelins gärning var att det inte finns några tidsbindningar i den heliga tron. Man kan igenkänna evangeliets budskap i texter från 300-talet såväl som modern psalmdiktning och udda mystiker i vår egen tid. Ty Jesu budskap är tidlöst, uppenbarelsen är fullbordad, inget kan läggas till eller tas bort, bara gestaltas på nytt, med nya ord, och nya former.Men innehållet är detsamma. Den klara katolska tanken innebär att trons sanning och intellektets sanning aldrig behöver komma i konflikt med varandra. Denna insikt var ledande för denne mångsidige person. I hans verk finns således både forskarens intill torrhet noggranna faktasökande som poetens svindlande känsla för skönhet och mystik. Han sade en gång: "Mitt mål har alltid varit övertyga andra om sanningen som anförtrotts den katolska kyrkan. Men aldrig har jag behövt predika, ty historiska fakta talar ju för sig själva. "

För sanningen finns det dock inga genvägar. Ofta innebär det att man får gå "den smala vägen" över stock och sten, tvärs emot tidsandans breda och av majoriteten omfattande konsensus.

Om detta berättade han mycket hjärtligt i en TV-intervju, som gjordes 2008 av den amerikanska katolska TV-kanalen EWTN. Programmet kallat My Journey Home, koncentrerar sig kring olika människoöden, och vad som lett dem till att välja att bli katoliker. Alf Härdelin deltog mycket aktivt i dessa inspelningar, resultatet gick ut till över 140 miljoner hushåll i världen.

För redaktionen av KATOLSK OBSERVATÖR var det en glädje att ha personlig kontakt med professor Härdelin. Ibland kommenterade han våra artiklar och kom med egna publicistiska idéer om tidskriften. Han har även bidragit till artikelsamlingarna. Generöst gav han oss rättigheter att använda sina översättningar. För några år sedan meddelade han att han hade en del i "skrivbordslådan" som aldrig publicerats. Vi frågade då om vi kunde använda dessa översättningar i vår löpande utgivning. Omedelbart sände han oss en hel CD med de mest fantastiska översättningar ur kyrkans rika förråd. En del av dessa har sedan utgivits, men ännu har vi alltså material, som är helt okänt och som vi kommer att publicera i samband med fester och helgondagar.

Professor Härdelin översatte alltid från orginalspråk; grekiska, latin, franska, tyska, och som psalmförfattare behärskade han det svenska andliga språket till fullo.

Vi ser i Alf Härdelins gärning frukterna efter en trogen vingårdsarbetare, som trots motgångar på grund av mänskliga svagheter - både egna och andras - ihärdigt fortsatt att ösa ur sin lärdoms källor och bidra med det han fått sina talenter till; att förmedla trons gåvor genom översättningar och öppna ögonen för våra förfäders hängivenhet och trohet till det uppdrag Gud vill vi alla skulle utföra; att leva i Hans sanning i lovprisning och ära.

Requiem Aeternam dona eis, Domine
et lux perpetua luceat eis:
Requiescant in pace.
Amen.

Bilden: Professor Härdelin i samspråk med en produktionsledare under inspelningarna i Stockholm 2008 för EWTN. Foto: katobs.se

Alf Härdelin i katobs.se:

Aelred av Rievaulx: Påskens sakrament
Pier Damiani: Låt oss älska Kristi kors
Thomas ab Aquino: Den gode herden
Haimon av Auxerre: Vinterns och sommarens tecken
Augustinus av Hippo: Treenighetens enhet och kyrkans enhet
Maximus av Turin: Mose fasta och Kristi fasta
Fulgentius av Ruspe: Guds kärleks mysterium
Joseph Ratzinger: ”Gud med oss” – genom Maria
Paul Claudel: Jesajas' bok – det första evangeliet
Birgitta av Vadstena: Rövaren och den rätte Herren
Ivo av Chartres: Kristi himmelsfärd och vår
Gregorius den store: Det livgivande mysteriet
Leo den store: Kristi och de kristnas påsk
Joseph Ratzinger: Pingsten – en skapelsens högtid
Heliga Birgitta: Maria – Salomos tempel
Fulgentius av Ruspe: Anden och eukaristin