Krubban i Greccio

Det är därför som jag vördnadsfullt vill bevara minnet av det som Franciskus gjorde en juldag tre år före sin död i närheten av Greccio på själva den dag då vår Herre Jesus Kristus föddes. Så börjar den lilla legenden om hur Franciskus byggde en krubba efter en vision han haft och lät folk komma för att beundra Jesu födelse. Så uppstod traditionen att framställa undret konkret och bildligt för envar att meditera över. Till artikeln

Advent är det liturgiska årets största marianska högtid. Paulus VI uttryckte det myndigt och klart i den apostoliska förmaningen Marialis Cultus, nr 3-4. Historiskt sett skedde införlivandet av Maria i liturgin tillsammans med läsningen av Bebådelsen i evangeliet. Söndagen före Jesu födelse är med rätta helgad åt Maria. I våra dagar har advent återfått denna sin ursprungliga betydelse och vi ser en mängd marianska element i liturgin, vilka vi här i all korthet vill sammanfatta. Till artikeln

Som tecken på Guds trofasthet mot Davids söner förebådade Jesaja en jungfru som skulle bli havande med ett barn och barnet hon födde skulle få namnet Immanuel – Gud med oss.   Vid den tiden kunde många ha trott att profetian uppfylldes genom att Hiskia, som var en god konung, föddes (2 Kung 18:1-6).  Hans födelse och regeringstid kom att förebåda en Messias som skulle komma att överträffa alla förväntningar eftersom Han var ”Gud med oss” på ett sätt som ingen hade kunnat förutse. Till artikeln

När vi nu träder in i de sista sju dagarna i advent och under aftongudstjänsterna börjar sjunga de underbara O-antifonerna för Magnifikat vill vi ge er denna fina kartusianska betraktelse som kanske kan skapa en djupare förståelse för meningen med Frälsarens födelse. Den visar på vad vi är som ofta är något annat än det vi borde vara. Den drar paralleller mellan den inre stillheten i ”grottan i Betlehem” och en plats där människor låter sig överhopas med oro och bekymmer och som vi då skulle kunna kalla ”en myllrande marknadsplats”. Till artikeln

Varför ville Frälsaren komma till jorden som ett litet barn?

Det fanns många anledningar till det. För det första önskade Herren komma på detta vis för att visa att han var en verklig människa. Att han sov, grät, åt vid sin moders bröst, allt detta är sådant som alla spädbarn gör. Är detta inte bevis för att han verkligen var människa, att han ville bli som en av oss? Profeten Jesaja som låter sig hänföras av denna underbara bild utropar: ”Ett barn blir oss fött, en son blir oss given” (Jes 9:6). Och om man trots alla dessa bevis skulle vägra erkänna hans mänskliga natur, vad skulle det då vara om han kommit in i världen i full mandomsålder med den vuxne mannens hela styrka? Hur tacksamma får vi inte vara mot vår Frälsare att han önskat visa sig för oss på detta älskvärda sätt och på så sätt visa på sin mänsklighet! Till artikeln

Julgranen - en kristen symbol

Jesu födelse i konsten

Ett svenskt helgon för vår tid

TV-projekt om Heliga Birgitta

(katobs.se) En italiensk filmproducent, Cristiania video, planerar att göra en TV-dokumentär om heliga Birgitta och hennes liv. Projektet stöds rent administrativt av den katolska medieorganisationen EWTN. Men projektet är rent ideellt, och det kommer inte till stånd utan donationer. I Sverige sköts insamlingen av den ideella föreningen Sankt Romfars förening. Se deras hemsida. Varje litet bidrag är välkommet till detta angelägna projekt, som kan stå klart i samband med kanoniseringen av B. Maria Elisabeth Hesselblad.

Barmhärtighet - varken blind tolerans,
ett rättfärdiggörande av synden eller en rättighet

Kardinal Piacenza om människans fria val i en apokalyptisk tid

(katobs.se)Vad handlar jubelåret egentligen om? Vad skiljer det från det jubelår som den judiska församlingen firade i gamla tider? Varför har påve Franciskus utropat ett extraordinarie heligt år? Vad är barmhärtighet? För att få svar på dessa och andra frågor intervjuade ZENIT kardinal Mauro Piacenza, prefekt för Paenitentiaria Apostolica (den kyrkliga domstol som nu främst prövar mål rörande barmhärtighet). Svaren är måhända överraskande. Ty här får vi en helt annan bild av vad barmhärtighet egentligen handlar om, inte bara som vi kanske trodde, att förlåta och hjälpa varandra. Nej, kardinalen säger: Barmhärtigheten är framför allt en levande, konkret, oföränderlig och evig realitet, som kommer människans elände till mötes p.g.a. den gudomliga, absoluta frihetens hemlighet, och rycker detta mänskliga elände ur förstörelsen, inte genom att utplåna eller ignorera, och inte heller genom att glömma, utan genom att personligen ta sig an den. Att tänka sig sann barmhärtighet utan Gud och Kristus är omöjligt. Ty barmhärtigheten är Kristus! Till artikeln

Förstår vi islam?

Islam i KATOLSK OBSERVATÖR

(katobs.se) Med anledning av utropandet av ett "islamiskt kalifat" och attackena mot kristna och shiamuslimska minoriteter i Syrien och Irak har vi samlat ett antal artklar ur vår utgivning, som behandlar islam och förhållandet mellan islam och kristendom:

Katolsk TV på frammarch i hela Europa

(katobs.se) Utbudet av TV-kanaler är stort. Men det handlar om stereotypa underhållningsprogram, som endast ytligt kan ge människans något mer än tidsfördriv. Kunde inte TV förmedla något annat än dessa charader och ändlösa antal filmer? Vore det inte möjligt att öppna TV-rutan och bildskärmarna mot den katolska trons skatter, dess tankar, idéer och liturgi? Uppenbarligen är det möjligt, vilket genomgången nedan visar - även i förhållandevis små ekonomier och sargade nationer.
Vid ett seminarium i Ostrava i norra Tjeckien samlades nyligen representanter för ett antal katolska TV-stationer i Europa. Initiativet kom från den amerikanska TV- och nyhetskanalen EWTN. Vi gör nedan en presentation av denna outtröttliga förmedlare av det Eviga Ordet, samt några mindre, men häpnnadsväckande goda initiativ. Till artikeln

Om katolska medier i tjeckisk TV
KATOLSK OBSERVATÖR i studioprogram

(katobs.se) I ett möte med representanter för katolsk TV i Litauen, Ukraina, Tjeckien, Ungern, Slovakien och Slovenien deltog även KATOLSK OBSERVATÖR. Mötet innebar att samarbete upprättades för att underlätta nyhetsförmedling och utbyta programidéer. Närvarande var även presidenten för EWTN (Michael Warsaw), den största katolska TV-kanalen som idag når mer än 200 miljoner hushåll. EWTN samarbetar även med National Catholic Register, en webbtidskrift. Vi kommer med mera rapporter från dessa samarbeten inom kort. Alla dessa TV-stationer är helt ideella och drivs av hängivna kristna lekmän utan bidrag från kyrkan. Under seminariet sändes även ett studioprogram i direktsändning. Detta kan ses på lördag 9:15, söndag 22.00 och måndag 6.55 på denna länk:http://www.tvnoe.cz/live

Påvens brev till de troende med andledning av Barmhärtighetens jubelår.

(katobs.se) Den 1 september utgav påve Franciskus en skrivelse med anledning av att ett "barmhärtighetens jubelår" inleds en 8 december. Brevet är kort och det innebär att påven ger fullständig avlat för de som under omvändelse besöker de traditionella kyrkor som har en särskild port, som öppnas endast under dessa år. Påven ber oss även under detta är tänka särskilt på de som inte kan göra pilgrimsresor, som inte ens kan delta i heliga Mässan på grund av sjukdom, eller att de är frihetsberövade. Påven nämner också att kvinnor som gjort abort och ångrar sig helst inte skall nekas absolution. Detta är upp till varje präst och biskop, påven vill bara markera att uppriktig omvändelse skall mötas med barmhärtighet. Likaså ger påven prästbrödradskapet Sankt Pius X rätten att ta emot bikt, något dessa präster på grund av att de inte är inkardinerade i några stift, ej haft sedan fyra biskopar vigdes utan påvligt godkännande. Detta hände 1988. Se hela brevet (engelska)

Bild: Porta Sancta, som är förseglad, utom under extraordinära jubelår. Peterskyrkan, Rom.

Hälsingland:
Seglivad folklig helgonkult

(katobs.se) Vi har i tidigare artiklar relaterat till övergången mellan vikingatid och kristnandet av Sverige, som uppenbarligen inte bara handlade om mission från kyrkans sida, utan snarare om efterfrågan på grund av kyrkliga behov, som uppstod genom inflytelserika ätter som fått tron genom resor i fjärran länder. Här följer nu några bilder från en annan övergång - nämligen mellan vår rika medeltid och den lutherska utarmningen av det katolska fromhetslivet som följde efter den s.k. reformationen. Eller dröjde sig i själva verket vördnaden kvar för de folkkära helgonen? Varför lät man annars så mycker av den katolska bildvärlden få vara kvar i vissa kyrkor, såsom Hälsingeskatterna Njutånger och Enånger, båda med församlingar bestående av bönder och fiskare? Till artikeln

Persongalleri från kristen gryning

(katobs.se) Risbylestenen i Täby är unik. Frånsett den solida stilen ger den oss kanske den tidigaste mariabönen i skrift i vårt land. Texten lyder:

Ulvkättil och Gye och Une de lät resa denna sten efter Ulv, sin gode fader. Han bodde i Skålhamra. Gud och Guds Moder hjälpe hans ande och själ. förläne honom ljus och paradis.

Det finns ett femtiotal runstenar där Guds Moder Maria nämns. I kyrkan i Hejnum på Gotland upptäcktes helt nyligen ett Hell dig Maria inristat i sakristians fönsternisch - i runskrift. Runristningarna ger oss unika möjligheter att få reda på något om vikingatidens människor i Täby. Den bästa kännedomen får vi om Jarlabanke-släkten under 1000-talet. Den kan vi följa i fyra generationer, eftersom inte mindre än 16 runristningar berättar om denna ätts huvudpersoner. Tredje generationens man blev mest ryktbar: Jarlabanke. Till artikeln

En katolsk pedagogs minnen

(katobs.se) Fast sent i livet skriver den insiktsfulla pedagogen och katolska lekkvinnan Alice von Hildebrand med stor vitalitet. Hon är väl orienterad i såväl historien som i nutidens omvälvande händelser, Fast förankrad i sin katolska tro, som hon delar med miljoner andra, har hon en extraordinäör förmåga att delge den och mycket annat genom sin pedagogiska förmåga., Vi har fått en anmälan av hennes läsvärda memoarbok av diakon Göran Fäldt. Ur recensionen saxar vi följande meningar, som borde väcka tankar hos varje lärare och pedagog: "Hade Alice von Hildebrand bestämt sig för att anpassa sig till tidens idéer hade hon på grund av sin pedagogiska kompetens avancerat och fått full professorstjänst inom några år.  Men hon hade övergivit sin övertygelse och förlorat sin filosofiska instinkt. Det var också den som gjorde hennes undervisning spännande, intressant och som inspirerade många att fortsätta sina egna studier på högre nivå." Till artikeln

Guds folks trosbekännelse

"Kyrkan anser det med rätta vara sin plikt att ständigt fördjupa och för varje generations krav avpassa framställningen av Guds outrannsakliga mysterier som i sig innesluter alla frälsningens frukter. Men samtidigt är det av största vikt att tillse att, under bevarande av den nödvändiga plikten att pröva, inga av den kristna trons sanningar bringas att vackla." Detta sade påven Paulus VI när han den 30 juni 1968, som avslutning på Trons år till minne av apostlarna Petrus och Paulus, proklamerade en formulering av vår katolska tro. Till artikeln

KATOLSK OBSERVATÖR

är ett ideellt projekt som drivs av några få lekmän. I redaktionen finns även en präst. Men initiativet är helt lekmannadominerat. Under våren 2008 konstituerades en stödförening med namnet FÖRENINGEN KATOLSK OBSERVATÖR. Denna förening utgör tidskriftens organisatoriska grund. Förutom medlemsavgifter och donationer från enskilda så tar föreningen emot bidrag från Stiftelsen Katolska Akademin. Huvudsakligen går bidragen till IT-kostnader och rättigheter. Arvoden och löner förekommer ej.